Tidigare i And now we meet again: ”Oh, Nath. He isn’t worth your tears. You’ll find a wonderful boy who loves you for who you are, I promise.” Sa jag och tittade medlidande på henne. “But I want Zayn. I want my old Zaynie back.” sa hon tyst och satt händerna för ögonen innan hon brast i gråt.

”Get more raspberry ice cream.”
Jag klickade på skicka och la mig ner med huvudet i kudden igen. Någon minut senare hörde jag suckar utanför dörren som sedan öppnades.
”Here.” sa Sanna och gav mig glassen.  Jag tog emot den och hon satt sig på min säng. Hennes näsa rynkades lite medan hon kollade sig omkring i rummet.
”Seriously, Nathalie. It’s 3 days since you talked to Zayn, cheer up!” sa hon och tittade menande på mig. Jag suckade medan jag ställde glassen på nattduksbordet och slängde mig sedan ner i sängen med täcket över mig.
”No!” skrek jag under täcket och jag kände hur Sanna löst slog till mig.
”Come on, get up!” sa hon allvarligt och drog i täcket.
”Sanna, let me be!” klagade jag och försökte hålla kvar täcket. Hon drog ännu hårdare tills jag släppte taget och hon kastade iväg täcket till andra sidan rummet.
”No! My beautiful quilt! The only thing that never leave me you are throwing away?” sa jag dramatiskt och Sanna suckade samtidigt som hon gick bort till fönstret och särade på gardinerna. ”AH THE LIGHT!” skrek jag och la huvudet under kudden. ”First my quilt and then you’re trying to kill me with the sunlight?”
”You’re gonna do something today, you know get a life and that kind of stuff?” sa hon samtidigt som hon började rota i min garderob. 
“But why?” gnällde jag och satt mig surt upp i sängen. Hon suckade medan hon tog fram lite kläder och la dom på sängen.
”Nathalie, you can’t just be in here in this room with depp music, no sunlight, eating a lot of ice cream. The room smells and it’s not healthy.” Jag tittade surt på henne och hon tog tag i mina händer. ”So get up. You’re going to the beach today.” fortsatte hon och drog mig upp från sängen. ”But first, take a shower. Okay?” Jag gav mig och släpade in mig i duschen. När jag kom tillbaks hade Sanna tagit fram allt jag behövde.
”Thanks.” sa jag tyst och hon nickade. ”What are you gonna do today?” frågade jag och började ta på mig underkläder.
”I’m gonna meet this guy called, Ryan I met yesterday.” sa hon och gick mot mitt smyckeskrin.
”Oh okay.” sa jag och såg i ögonvrån hur hon fiskade upp ett armband från lådan.
”Take this one instead.” sa jag och letade upp ett silvrigt armband med berlocker.
”Thanks.” började hon och log lätt mot mig medan hon knäppte armbandet. ”Oh shit. I gotta go, bye.” Hon gav mig en snabb kram innan hon rusade ut ur rummet. Det skulle bli en heldag på stranden. Ensam. Ett annat ord för ensam - forever alone. Great.

Jag tog tag i min väska och satt solglasögonen på huvudet, sedan gick jag ut genom dörren. Snabbt drog jag upp den skrynkliga lappen ur fickan och kollade på adressen. Jag förstod knappt vad det stod, även fast jag hade skrivit det själv. Det hade varit så bråttom. Han hade snabbt rabblat upp adressen och jag skrev. Det såg ut som en sexåring hade skrivit det. Jag skulle träffa Louis idag igen, men denna gången hemma hos honom. Vi hade fått riktigt bra kontakt den senaste tiden, vilket jag var glad för. Hur kul hade det varit och suttit forever alone hemma, liksom. Jag fick chansa lite. Vissa bokstäver kunde jag läsa och andra inte, så jag sneddade över vägen och fortsatt längs hela gatan. Tillslut kom jag fram till ett stort, då menar jag stort, hus. Eller snarare en massa lägenheter på en tomt. Jag sneglade ner på lappen jag hade i händerna och kontrollerade att jag hade tittat rätt.
”Eve!” hörde jag någon skrika och jag tittade mig förvirrat omkring. ”In here.” hörde jag sedan och vände mig mot lägenheterna igen. Louis kom gående bakom grinden mot mig med ett stort leende på läpparna. Han tryckte på en knapp så att grinden öppnades och jag gick osäkert in.
”Do you live here?” frågade jag förvånat och tittade mig omkring i trädgården. Den var full med blommor och växter, men endå en massa tomma ytor. Han skrattade lite och kliade sig i håret.
”Yeah, to much?”
Jag skakade snabbt på huvudet medan vi fortsatte gå mot ytterdörren.
”No! But this place is huge, do you live here alone?” frågade jag medan vi gick upp för trappan.
”Actually…” sa han och öppnade ytterdörren. Det första som hördes var skrik, och sedan såg jag 2 killar springa omkring, antagligen jagade dom varandra. Jag blev lite generad och stod bara där i hallen och tittade på när killarna sprang omkring.
”Payne, you’re going down!” skrek en kille med lockigt brunt hår samtidigt som han hoppade över soffan. Jag flyttade min blick från dom till Louis som stod och flinade. Han såg mitt ansiktsuttryck och slutade snabbt skratta.
”Ehm, guys?” ropade Louis, ingen reaktion. ”Guys!” skrek han högre och killarna stannade. ”We have a guest.” sa han och tittade på dom med en blick som kunde döda. Han menade nog något i stil med att dom skulle sköta sig.Först stod dom bara och stirrade på varandra, sedan bröt en av dom tystnaden, den krullhåriga.
”Hi, I’m Harry.” sa han glatt och log ett fantastiskt fint leende mot mig.
”Hi, I’m Evelina, but you can call me  Eve.” sa jag och log smått mot dom. Den andra killen var Liam, han hade jag ju träffat förut så honom behövde jag bara heja på. Vi förflyttade oss till vardagsrummet och slängde oss alla fyra samtidigt ner i den stora soffan.
”So. What do you guys wanna do?” frågade Liam.
”Fifa tournament!” skrek dom samtidigt innan dom kollade frågande på mig.
”Bring it on boys.” sa jag kaxigt och tog upp en av kontrollerna som låg på golvet.

Jag hade plockat ner allt jag behövde för en dag på stranden.Solkräm, handduk, musik och det absolut viktigaste, hallon. Bikinin hade jag under min höga blommiga kjol och solglasögonen satt redan på huvudet. Så jag tog tag i väskan och hängde den över axeln, tog på mig ett par jesus sandaler och gick sedan ut genom dörren. Det var varmt idag, ännu varmare än igår. Stranden låg åt vänster, och inte så långt ifrån vår lägenhet så jag passade på att gå. Den var ganska full, men det fanns fortfarande platser kvar utan att behöva trängas för mycket. Jag hittade en perfekt plats ganska långt bort från den populäraste pricken på stranden. Den låg vid klipporna och hade extremt mycket sol. Jag ville vara ensam, skaffa en snygg bränna och lyssna på musik. Inget annat. Därför tänkte jag att den platsen skulle passa.Jag plockade ut handduken ur väskan och la den ner på sanden, sedan tog jag av mig så jag bara hade bikini på mig och drog ner solglasögonen för ögonen. Nästan direkt kände jag att solen började bränna, den var alltså ganska stark idag. Så jag drog på ett lager solkräm och la mig ner igen Tyvärr han jag inte vara ensam så länge, ett gäng killar ställde sig kanske 20 meter ifrån mig och spelade fotboll. Jag försökte ignorera det och kopplade in mobilen i ett head set som jag satt i öronen. Just nu spelades The A team av Ed Sheeran, det var min absoluta favorit låt just nu.

And they scream
The worst things in life come free to us
Cos we're just under the upperhand
And go mad for a couple of grams
And she don't want to go outside tonight
And in a pipe she flies to the Motherland
Or sells love to another man
It's too cold outside
For angels to fly
Angels to fly

Jag njöt varje gång jag hörde den här låten. Ed Sheeran var en stor idol hos mig, jag älskade alla hans låtar. Mitt i låten blev jag störd av något som kom flygande mot mig. Irriterat drog jag ur snäckan ur örat och satt mig upp. Det var en boll som hade träffat mig. Med en suck stirrade jag på bollen och sedan på killarna som hade stannat upp och tittade på mig. En av dom, en kille med svart hår kom gåendes mot mig. Jag drog upp solglasögonen och såg vem det var när han kom närmare, Zayn. Surt skakade jag på huvudet och reste mig upp. När han såg att jag fick bråttom därifrån började han springa mot mig.
”No Zayn!” sa jag och skakade på huvudet.
”Please, Nathalie. Just let me explain.” sa han lågt och tittade på mig med sorgsna ögon.
”Why? So you can lie to me again? Damn it Zayn. I asked you if I was just another girl for you, and what did you answer? Oh right. You didn’t answer at all.” Sa jag högt och surt medan jag drog upp handduken från sanden. Han hostade lite, antagligen fick han sand i ögonen eller munnen, haha, rätt åt honom.
”Nathalie, please.” sa han och tog mjukt tag i min överarm.
”Just get of me, Zayn! Give me some time!” sa jag surt och slog bort hans hand. Snabbt tog jag på mig kjolen och linnet och packade ner alla saker. ”Bye Zayn.” sa jag lågt och började springa bort från stranden med skorna och väskan i handen. När jag kom därifrån kände jag hur känslorna började välla inuti mig. Snabbt tog jag på mig skorna och började gå bort mot lägenheten. Jag kom på att jag inte hade någon nyckel. Evelina hade gått till Louis och Sanna hade gått till den där killen Ryan. Jag kände en tår blöta min kind. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Allt var hopplöst. Förvirrat satt jag handen för huvudet och borrade ner fingrarna i hårbottnen samtidigt som jag stod och tittade mig omkring. Jag blev förbannad, förbannad och ledsen. Det slutade med att jag satt mig rakt ner på marken med benen i kors och ögonen i händerna fulla med gråt, igen.