Tidigare i And now we meet again: . ”This.” skrek jag och kastade mig upp på Harrys rygg och klamrade mig fast där innan vi började brottas med varandra. Tillslut fick vi ner varandra i vattnet men fortsattte att brottas där. Plötsligt kände jag ett par blöta läppar tryckas mot mina under vattnets yta.

Jag blev förvirrad och tryckte snabbt bort Harry. Varför gjorde han så? Jag steg upp till ytan och tittade mig omkring. Ingen verkade märkt något. Jag tittade ner mot vatten ytan och såg att Harry var kvar. Han hade händerna för ögonen och skakade trögt på huvudet i vattnet. Snabbt drog jag upp honom ur vattnet och tittade på honom.
”I’m sorry, Eve. I didn’t.. It was just..” Stammade han och suckade innan han fortsatte. ”I’m sorry… I didn’t mean to.. We just came so close and… I don’t know.”
”It’s okay… I think..” sa jag lågt och han skakade på huvudet.
“No, I’m sorry. I shouldn’t have done that.”
”No, you shouldn’t. But done is done, so what can you do about it?” frågade jag honom. Han ryckte på axlarna och tittade sorgset på mig. Jag blev genast lite dystrare på något sätt och gick upp ur poolen. Vi hade känt varandra i kanske två veckor, han kan inte komma och kyssa mig nu? Det var för tidigt och jag kände knappt honom. Vad tänkte han med? Harry gjorde likadant och satt sig i solstolen bredvid Louis. Han sorgsna ögon försökte fånga mina förvånade, men jag ville inte möta hans blick. Jag var bara så förvirrad.
”Hey, what is it?” frågade Sanna och både hennes och Nathalies blickar riktades mot mig. Jag skakade på huvudet och reste mig upp.
”Come.” sa jag och vinkade med dom in genom den stora glasdörren och vidare genom köket. Sanna hoppade upp på köksbänken och Nathalie gick mot kylskåpet efter jakt på frysta hallon. Hon drog ut ett litet paket som hon genast öppnade och hällde upp i en liten skål.
”Eve?” frågade hon och stoppade in ett hallon i munnen. Jag tittade ut genom fönstret och suckade.
”Harry kissed me.” sa jag tyst. I ögonvrån kunde jag se hur Nathalie tittade på Sanna med öppen mun.
”What? When?” frågade Sanna och sträckte sig efter skålen med hallon. Jag flyttade min blick från fönstret mot dom. Nathalie hade små spår av hallon i mungiporna.
”When we played in the pool. He just kissed me and now I’m so confused. I don’t have that kind of feelings for him... I think.” Sa jag flyttade min blick mot Sanna och granskade henne upp ifrån och ner. ”How is everything with you and Ryan?” frågade jag sedan. Hon stelnade till lite.
”Fine, I guess.” sa hon lågt och drog undan hårslingor från ögonen. Det var någonting med hennes hand, den såg… Svullen ut. Mina ögon smalnade och jag försökte granska hennes hand.
”What happend with your hand?” frågade jag henne undrande.  Hon gömde handen under benet och ryckte på axlarna.
”What do you mean?” frågade hon i ett försök att spela dum.
”It look so…  Swollen.” Hon skakade på huvudet och försökte le mot mig.
”Nothing have happened.” sa hon och skakade på huvudet. Lögn. Jag gick fram mot henne och sträckte fram min hand mot henne.
”Show me.” sa jag tydligt mot henne och hon suckade. ”Seriously Sanna, show me.” Hon himlade med ögonen och la fram handen i min. Jag tittade storögd på den och tittade sedan förvånat på henne. ”Oh my god. How could it be like this?” frågade jag och Nathalie kom fram och ställde sig bredvid mig.
”It so… Red and swollen.” sa Nathalie tyst och tittade bekymrat på den.
”Guys, it’s nothing.” sa Sanna och drog åt sig handen. Jag skakade på huvudet och tittade sedan allvarligt på henne.
”Did Ryan this to you?” frågade jag och hon skakade långsamt på huvudet.
”No.” sa hon kort och jag suckade.
”Seriously you have to tell me the truth. Did Ryan this to you?” frågade jag och tittade henne i ögonen.
”No, I squeezed it in the car door.”Jag tittade på henne med höjda ögonbryn och hon suckade. “I promise.” sa hon sedan och jag nickade.
”Good, because if he do something to you we’ll cut him in pieces with…” jag vände mig om och tittade på Nathalie. ”A.. Fork?” frågade jag och hon nickade samtidigt som hon höjde ögonbrynen.
”Oh, or a mirrow!” sa hon och nickade imponerat åt sig själv.
”Or a fish.” sa jag och började skratta åt mig själv.
”Or a…” Hon var tvungen att avbryta sig själv för en skrattpaus innan hon kunde prata igen. ”Or a pelican.” sa hon innan hon började skratta högt åt sina egena ord. Jag kunde inte hålla mig och började själv skratta. Tillslut låg jag och Nathalie på det kalla kakelgolvet och skrattade för fullt åt våra förslag. Jag sprattlade med benen i luften och höll händerna för magen.
”Or… Or a wizard.” sa jag och Nathalie började skratta ännu mer. ”No! I mean lizard!” utbrast jag kort efter och jag hörde Nathalie slå mot golvet.

Jag skakade på huvudet samtidigt som jag tittade på när dom låg där och skrattade på golvet. Hur kunde dom gå från så allvarliga till helt oseriösa?
”Stop it…I….Can’t….Breath!” skrek Nathalie mellan sina skratt attacker, vilket bara fick Evelina att skratta ännu mer.
”I have to go soon, the clock is much and I have a date tonight.” ropade jag för att överrösta skratten, men misslyckades. Dom hörde mig inte och fortsatte att skratta. Jag skakade på huvudet och hoppade ner från köksbänken. Baksidan av låren var kalla som isbitar efter att ha suttit på en stenbänk så länge. Jag försökte slå på dom löst med mina handflator för att få dom varmare samtidigt som jag gick ut mot trädgården igen. Det gjorde lite ont när jag slog med ena handen. Jag hade ljugit för Evelina. Det var Ryan. Han hade tryckt sina fingrar så hårt mot mina och inte släppt taget, att jag hade fått märken. Fast det vågade jag inte berätta för dom. Dom hade, som sagt, dödat honom med en gaffel eller något. Jag öppnade glasdörren och möttes av värmen som inte fanns inuti huset. Den heta sommarluften hade svalnat och byts ut mot en svalare sommarkväll. Klockan var kanske fem och solen började sakta sjunka ner från himlen.
”Shall we go, babe?” frågade Ryan direkt när jag kom ut och jag nickade lätt. Han gick fram till mig och la sin arm runt min axel och styrde mig mot bilen. Vi satt oss i den överhettade bilen och jag skakade min hand fram och tillbaka för att fläkta mig själv. Så snart Ryan satt på bilen gick acn igång och den varma luften började ersättas av sval luftkonditionering. Han släppte av mig hemma och körde sedan iväg. Jag fumlade upp nycklarna ur mina shorts och öppnade dörren. Jag blev överraskad av värmen när jag kom in i lägenheten. Snabbt slängde jag av mig skorna och vred ner värmen, sedan gick jag vidare och fixade mig för dejten. På ett sätt ville jag träffa Ryan och på ett sätt inte. Han var ganska badboy av sig, men det var något i honom som jag gillade. Något som dom svenska killarna aldrig hade haft. Jag tog en dusch och gick sedan mot garderoben för att bestämma kläder till kvällen. Tillslut blev det en långärmad spetsklänning med skärp i midjan. Håret gjorde jag mjuka lockar av och la sedan det över vänster axeln. Jag sminkade mig lätt och en liten stund senare var jag klar. Pengar la jag i en liten handväska jag skulle ha med mig. Jag drog upp mobilen och gick in på twitter för att fördröja tiden. Nathalie och Evelina hade såklart lagt ut något om deras lilla skrattanfall. Jag skakade på huvudet och skrattade lite för mig själv innan jag la ner mobilen i handväskan. Dom där två var allt konstiga ibland. Jag hörde en bil tuta utanför och tog snabbt på mig ett par höga klackar och sprang ut genom dörren. Ryan satt i sin svarta Connaught med ena handen runt ratten och huvudet vänt mot vår lägenhet. Han bet sig lite i läppen när jag öppnade dörren och hoppade in. Jag log lätt mot honom men fick ingenting tillbaks förutom ett brummande ljud från bilens motor.