Moments, Kapitel 10
Tidigare i Moments… Jag suckade och svarade dom med ett tyst ”I’m, coming soon…” och man hörde killarna high-five:a med varandra. Jag skrattade och skakade på huvudet medans jag gick upp på mitt rum, tog tag i gitarren och precis när jag skulle gå ut genom dörren såg jag mig själv i spegeln. Med höga ögonbryn granskade jag mitt huvud och såg att killarna slarvigt hade lindat ett bandage runt det. Jag gjorde en ful grimas och gick sedan ner till killarna igen. ”Seriously guys?” sa jag och suckade. Dom kollade förvirrat på mig och jag bara pekade på mitt huvud. Dom började genast skratta och Niall, som skrattade mest av alla låg och sprattlade med benen upp i luften. ”You suck.” sa jag och skakade på huvudet medans jag försökte stå imot att skratta.
Jag andades tungt ut, och började sedan spela With you med Chris Brown, en klassiker. Jag stängde ögonen, och började sedan sjunga. Gitarren lät bra, rösten lät helt okej, och det var först då jag vågade öppna ögonen. Jag kollade runt på killarna som verkade gilla det, men min blick fastnade på Zayn. Han hade stängda ögon och sjöng tyst till musiken. Precis innan refrängen slutade jag och kollade på Zayn som motvilligt hade öppnat ögonen. Jag kollade med ett leende in i hans djupa bruna ögon och sa tyst till han, ”Zayn, sing with me. I know you want to.” jag log ett försiktigt leende mot han och han log tillbaks, sen började jag spela igen och en underbar stämma fyllde rummet. Zayn njöt verkligen, det såg man på han. Så jag höll tyst och bara spelade. När låten var slut la jag ner gitarren på golvet.
”Thanks.” sa Zayn och log mot mig.
”No problem. So you like Chris Brown, huh?”
”Yeah, he’s my favorite artist. Yours to?” frågade han och jag nickade som svar. Dom andra satt tysta och jag visste inte vad jag skulle göra.
”Was I that bad..?” frågade jag och försökte låta ledsen.
”No! Why did you think that?” frågade Liam och kollade förvånat på mig.
”Well, you didn’t say anything…” sa jag och ryckte på axlarna.
”Wow…” kom det plötsligt ur Niall. ”Do you really understand how good you are? Girl, you’re really good.” jag började rodna och log svagt mot honom.
”Thanks. Ehm, you guys can pick a movie, i’m going and look for some snacks. Someone who can join me?” frågade jag och killarna stormade mot byrån för att välja film. ”Wow, thanks guys. I really appreciate it.” Killarna stod och flinade åt mig och jag vände mig om och började gå mot köket. Jag gick in och tog fram olika skålar och började sedan kolla i alla skåp. Jag stod och letade efter godis när jag kände två händer om mina höfter. Jag vände mig om och vem stod där om inte självaste Harry. Han log sitt vackra leende och jag kunde inte låta bli att le tillbaks. Han drog sig intill mig och jag började pilla på hans lockiga hår.
”so, tomorrow night?” viskade han i mitt öra. Det fick mig att rysa, hans fina röst, hans fina leende, hans personlighet, allt. Jag nickade mot han och han lyfte upp mig på köksbänken. Han gick närmare och kysste mig på kinden och gick sedan och letade efter chipsen. När han hittade dom tog han skålen och satt den bredvid mig och hällde sedan i chipsen. Jag tog ett chips och började äta på det.
”so,when are we going tomorrow?” frågade jag honom. Han ryckte på axlarna och log mot mig.
”I don’t know, like 6 p.m? jag nickade och tog tag i ett till chips, jag förde det mot munnen. Men stannade det sedan och drog Harry intill mig. Han log och bet sig i läppen och började puta med läpparna. Jag log mot han och han stängde sina ögon, men istället för att kyssa han så tryckte jag upp chipset i hans ansikte och han fick en minst sagt förvånad min. Jag hoppade ner från köksbänken och gick skrattandes till kylskåpet för att ta fram läsk. Jag tog fram den och gick tillbaks till chipsen där Harry stod precis likadant som jag lämnade honom. Jag började skratta ännu mer och kollade han nu i ögonen. Han hade nu ändrat till en ledsen min och jag började skratta åt han. Jag gick närmare honom så jag bara stod några centimeter ifrån han och sa.”Hey, babe. Don’t be sad.” och log mot honom. Sedan tog jag tag i chipsen och läsken och gick ut mot dom andra. Jag ställde chipsen och läsken på bordet och slängde mig ner i soffan över killarna. Dom skrattade åt mig och jag la mig tvärs över dom. Jag hade mitt huvud på Louis ben och frågade honom, ”So, what movie?”
”We are thinking about a horror movie.” svarade Louis mig och log.
“ Noooo…!” utbrast jag och reste mig upp. “No, never in my entire life!” sa jag och började gå mot film hyllan. Jag kollade runt på alla filmer och hittade sedan A Walk To Remember. Jag kollade med stora ögon på filmen och sedan på killarna. ”Aw, guys. Do you understand how amazing this movie is?” killarna spärrade upp ögonen och stirrade på mig.
”No,Sara.” sa Louis med bestämd röst. Jag gjorde en sur min och kollade sedan på Niall med puppyeyes.
”I want to see the horror movie, sorry.” jag kollade surt ner i marken och la armarna i kors när Harry kom in i rummet med massa glas i famnen. Han ställde dom på bordet och lutade sig sedan mot väggen.
”So, what movie?” frågade han med ett smile. Killarna kollade konstigt på han och Harry blev förvirrad. Jag skrattade och reste mig upp för att gå till han. När jag kom fram tittade jag på honom.
”How, cute. You have potato chips in your face. How did you do that?” frågade jag honom med ett retsamt leende. Han suckade och torkade av ansiktet i tröjärmen och gick sedan mot killarna och satt sig på golvet. Jag gick efter honom med ett överdrivet leende. ”Please, Harry. Cute, handsome, amazing, Harry. Can we watch at A Walk To Remember? Pleeeeease! “ Jag försökte se så söt ut som möjligt med ett leende och puppyeyes. Harry ryckte på axlarna och sa ”Yeah, why not.” Jag log stort och kysste honom på kinden och man hörde killarna sucka.
”Seriously,Hazza? A love movie, just because Sara want’s to watch it?” sa Liam och skakade på huvudet. Jag sprang fram till tv:n och stoppade in skivan I dvd spelaren. Sedan gick jag in på språk och letade efter svenska. ”NO, SARA! YOU GOT THE MOVIE BUT NOT WITH SWEDISH SUBTITLES! ” skrek Louis med en rolig min i ansiktet. Jag klickade på svenska och sedan på starta filmen. Sedan gick jag fram till Louis och slog honom löst på armen. ”Shut up,Louis. You’re parents are sleeping and your little sisters.” jag flinade åt honom och han svarade mig ”So, why aren’t you in bed?” och blinkade med ena ögat mot mig. Killarna började skratta och gjorde high-five medans jag bara satt mig ner på golvet samtidigt som jag skakade på huvudet. Efter ungefär halva filmen hade jag redan gråtit mycket och man hörde Niall stöna. ”Oh, seriously?! More crying? I hate this movie.”
”Niall, you can’t hate A Walk To Remember, that’s like the best movie ever!” sa jag och slog runt med armarna I luften. När filmen var slut hade jag gråtit floder och Zayn reste sig upp. ”I haven’t seen this bad movie in ages. Now it’s my turn!” alla killar jublade och jag suckade, tog upp mobilen och kom på att jag inte hade svarat Frida. Klockan var i och försig 12 men jag visste att hon var för nervös för att kunna sova.
Jag vet Frida! Jag har saknat dig enormt! Särskilt nu när jag har kollat på A Walk To Remember. Men hallå? Det är ju bara 12 timmar kvar tills du kommer ju! LÄNGTAR!! Xx
Zayn stoppade in en film som hette Saw eller något sånt och jag visste att det skulle vara en skräckfilm.
”Guys, I hate horror movies, so I might scream, just so you know..” sa jag och kollade allvarligt på dom.
”Don’t worry babe. Im hear to protect you.” hörde jag Harry säga och drog mig intill honom. Ungefär in i halva filmen hade jag skrikit en hel del, och reste mig plötsligt upp. ”Sorry, but i’m going to bed. I just can’t see this kind of movies. It freaking me out…” sa jag och började gå mot trappan.
”Oh, okay. Sweet dreams.” sa Lou till mig och jag vände mig om och gav honom fingret, men han bara flinade och gjorde en slängkyss till mig. Jag suckade och sa sedan god natt till killarna.
TADA! Kapitel 10 mina damer och herrar! Jag hoppas att ni gillar det, och kanske slänger in någon kommentar? Jag vet ju inte om det är bra eller vad jag kan förbättras med om ni inte kommenterar...
Puss på er!
