Tidigare i Moments… Jag tweetade och skrollade sedan ner för att se vad andra hade skrivit. Det var en massa hat, och det gjorde mig rädd, riktigt rädd. Stenen som precis hade fallit från mitt hjärta hade kommit dit igen, fast dubbelt så stor. Det stod saker som, ”Leave Harry alone, bitch!” och ”Harry deserv someone better than you, ugly thing!” . Jag bet mig i läppen för att försöka hålla tillbaka tårarna och gömde sedan mina ögon i händerna. Jag snyftade och torkade sedan bort en tår, men fortsatte att skrolla ner. Där hittade jag mer hat, men även lite gulliga saker som det stod på bilden innan. Det fick mig att le lite, men den stora stenen skulle inte falla från hjärtat, inte så länge alla fans där ute hatade mig.

---

 

Jag orkade inte kolla mer, så jag stängde av datorn och la ner min Iphone och plånbok i handväskan och gick sedan ut från mitt rum. Påväg ner gick jag förbi Harrys sovrum, jag stannade, torkade bort en tår och kollade mig i spegeln som hängde på väggen för att se om sminket hade kletat ut sig, som det tur var inte hade gjort. Sedan tog jag ett djupt andetag och knackade på dörren.

”Ehm, in a sec!” hörde man Harry skrika och stöka omkring i rummet. ”Okay, you can come in now.” sa han sedan och jag öppnade försiktigt dörren.

”Hi.” sa jag tyst, och försökte låta som om jag inte hade gråtit.

”Hey” sa han och log ett försiktigt leende samtidigt som han klappade på platsen bredvid honom på sängen. Jag log försiktigt och satt mig sedan hos honom. Jag tog ett djupt andetag, försökte samla mig och inte brista i gråt.

”Ehm, Frida couldn’t come tomorrow, so i’m going to shop with her today, so I’m leaving now.” sa jag utan att kolla Harry I ögonen.

“Oh, okay.” sa han och nickade. ”Did you see the picture on twitter?” sa han sedan med ett stort leende.

”Yeah.. Did you answer it?” sa jag sedan med ett försök på att le normalt.

”Jepp, look.” sa han och tog sedan upp sin mobil och loggade in på twitter.

@Caty_loves_1D , yes , it is. She’s the best, I know that you’re guys gonna like her!

Han visade det för mig och hade ett stort leende på läpparna, vilket jag också hade fått nu, ett riktigt leende. Men endå brast det inuti mig. Tårarna började spruta och jag satt och grät som om jag var ett barn som hade tappat bort sin favorit docka.

”I’m sorry. I don’t want to cry, but it’s just comming, and I can’t stop it.” sa jag hackigt medans Harry drog mig intill sig.

”Hey, shh… It’s okay.” sa han med tröstande ord och gungade mig fram och tillbaka. När jag äntligen hade lugnat ner mig lite satt han sitt pekfinger under min haka och drog försiktigt upp mitt huvud så att han kunde se mitt ansikte, sedan frågade han mig tyst. ”What’s wrong, Sara? I don’t like to see you like this.”

Jag snörvlade lite och sa sedan tyst. ”I saw the picture today on twitter, and it was like a stone was fallin’ from my heart, because someone of your fans liked me. But then, after I tweeted that I was going to shop, I looked what people writed to me…and there was many terrible things.. It’s not easy when people that don’t know you hate you, just because you’re dating a celebrity…”

Harry suckade djupt och drog mig sedan närmare honom, även fast det inte var möjligt, och mumlade sedan tyst ”Why are they doing that?” med sina läppar tryckta mot min panna.
”Why are they always doing this? They should be happy for me, and not saying this things! It’s making me really sad to see you like this…” sa han när han hade släppt sina läppar från min panna för att istället torka bort tårar från mitt ansikte med sin tumme.

”Harry it’s okay. We can’t do so much about it, there is always people that going to hate, I just have to accept it…”

“No, It’s not okay! I’m gonna do something about it, if they hurting you, they hurting me. They’re not real fans, because real fans would be happy for me!” sa han upprört. Han släppte sin ena arm runt mig, men hade endå ett stadigt grepp med den andra armen och tog upp sin mobil. Hans ansikte var spänt och han tryckte bestämt runt med fingret på skärmen. Jag la försiktigt mitt huvud mot hans axel och kramade min hand i hans. Några minuter senare la han ifrån sig mobilen och tog sina båda armar runt mig och kramade mig hårt.

 ”I can drive you if you want to.” sa han sedan. Jag bara nickade och reste mig upp.

”I’m just gonna go and fix my makeup, I bet that I like a monster!” sa jag och försökte skratta.
”No,you’re beautiful, like always.” Sa han och kysste mitt öra. “I’m waiting in the car.” sa han sedan och försvann från rummet. Jag gick upp och fixade till sminket och gick sedan och tog på mig ytterkläder. Jag tog tag i nyckeln som låg på byrån och gick sedan utanför dörren och låste. När jag hade kommit in i bilen knäppte jag fast säkerhetsbältet och tog sedan upp mobilen och skrev ett sms till Frida.

”Harry kör mig nu. Förlåt om jag blir lite sen, men vi hade lite bekymmer hemma… X Sara”

Jag klickade på skicka och Harry började köra. ”So, Frenchgate?” frågade han och jag nickade. Under åkturen var jag nog rätt borta, jag satt bara och kollade ut ur fönstret, helt tom på känslor. Jag var arg, jag var ledsen, jag var besviken, men endå kände jag inte någonting. Harry kanske märkte det och satt efter ett tag sin hand på mitt lår.

”I’m gonna fix this. I promise.” sa han och kollade bort från vägen för att möta mina ögon. Jag log tacksamt och satt min hand på honoms. Sedan kom jag på att Harry hade varit inne på twitter när vi satt i hans och Zayns sovrum. Så jag tog upp min mobil från handväskan och loggade in på twitter, sedan gick jag in på Harry och fick syn på vad han hade skrivit.

Guys! Don’t send hate things to Sara. You’re hurting her, a lot. And if you hurt her, you hurt me, got it? You guys should be happy for me, and you who do that kind of stuff, you’re not real fans. So please, instead of send hate, be happy for me.

Kanske borde jag vara ledsen för Harry att hans fans gör så, men kunde inte undgå att börja le. Jag tog tag i hans hand som låg på mitt lår och flätade in mina fingrar i hans.
”Thanks.” sa jag och log mot honom. Han kollade på mig och jag fortsatte. ”For the thing you wrote on twitter. It’s good to know that you’re here to me.” han log mot mig och sa, ”Why wouldn’t I? You’re my girlfriend, I would do anything for you.”  Jag tryckte min han hårdare mot hans och satt så hela resan. När vi var framme var klockan kvart i 2, alltså en kvart för mycket.
 ”Thanks, my little bird.” sa jag och kysste han mjukt på läpparna.
 ”Haha, bird?” sa han med ett flin på läpparna.
”Yeah, that’s your new nickname!” sa jag med ett stort leende. Han började skratta och jag började gå ut från bilen när han tog tag i min handled och drog mig intill honom. Han började kyssa mig försiktigt på läpparna, och jag sa inte imot, inte alls.
 ”Little bird, I have to go, Frida is waiting.” sa jag och tryckte mitt finger på hans näsa och började ännu en gång gå ur bilen. När jag var ute höll jag i dörren och frågade  Harry, ”Can you pick me up later?”
 ”Sure, and by the time I’ll come up with a nickname for you to!” sa han med ett stort leende på läpparna samtidigt som han pekade på mig. Jag skrattade och gjorde en släng kyss till honom, och stängde sedan dörren. Harry tutade och jag började skratta och gå mot ingången. Väl inne kollade jag mig omkring och fick direkt syn på Frida som kom springandes mot mig!

”Hej, Sara!!” skrek hon högt och sprang fram till mig. Jag kollade mig omkring och såg att alla kollade på Frida och skakade på huvudet medans jag skrattade.

”Frida, alla kollar på dig.” sa jag samtidigt som jag kramade henne.

”Jag vet, men det är bara för att jag känner dig, Mr Styles flickvän!” sa hon när vi hade släppt varandra och drog upp min arm i luften och viftade med den.

”Frida, du är knäpp!” sa jag skrattandes och tog ner armen. Men hon ryckte bara på axlarna och sa,

”Jag är tyvärr född sån.”

Jag skakade på huvudet och krokade sedan arm med henne.
”Så, vart vill du börja?” frågade jag henne med ett stort leende. Hon gjorde en grimas med ansiktet och sa,
”Jag vet inte. Men du? Jag tänkte att det är bättre om du får välja present själv, så du får köpa vad som helst här inne, jag bjuder!” hon gjorde tummen upp mot mig och styrde mig mot en affär som hette New Look. ”Va inte blyg nu! Det spelar ingen roll vad den kostar, jag betalar!” sa hon och letade efter kläder. Jag tvekade, men började sedan också kolla. Alla klänningar var fantastiska, jag var helt såld.
”Åh, denna var riktigt söt. Och denna. Och denna. Åh gud, jag är i himmelen.” sa jag med slutna ögon och massa klänningar tryckta i min famn. Frida skrattade åt mig och visade mig en en svart klänning med ett snett band dragit över från ena bröstet till axlen. Min mun öppnades och jag släppte alla klänningar och sprang fram till Frida.
”Den är ju helt underbar!” sa jag och tryckte den mot min kropp.
”Haha, Sara! Du kan ju inte bara slänga resten av klänningarna där!” sa Frida och skrattade åt mig.
”Woops…” sa jag och började plocka upp klänningarna på golvet. Jag hängde tillbaka dom jag inte ville han och tog med tre stycken till provrummet.
”Hittade du något?” frågade jag Frida påväg in i hytterna.
 ”Ja, men jag vet inte om jag ska köpa den… Jag får prova och se!” sa hon och gick in i hytten och drog över skynket. Jag gjorde detsamma och började med att ta på mig en vit tight klänning med smycken vid bysten. Jag granskade mig i spegeln och öppnade sedan skynket.
”Frida?” sa jag och ut kom ett huvud från hytten tvärs över. Hon rynkade på näsan och sa, ”Nja, den var lite tråkig kanske?” och jag nickade. Vi gick in till våra hyttar igen och denna gången provade jag en lite mer pösigare klänning med en ärm. Den var finare, men fortfarande inte den jag letade efter. Jag suckade och ropade på Frida igen och hon hoppade in i min hytt.
 ”Denna då?” frågade jag henne och vände och vred på mig framför spegeln.
”Den var fin!” sa hon och log stort mot mig. Jag drog tillbaks några hårslingor som hade hamnat bakom örat och nickade. Sedan puttade jag ut henne med ett leende och bytte om till den tredje och sista klänningen. Det var den svarta klänningen Frida hade hittat innan. Den var helt fantastisk, perfekt sydd till min kropp. Ännu en gång kallade jag in Frida som försiktigt öppnade skynket och kollade på mig.
”Åh, ge mig din kropp kvinna!” sa hon med öppen mun. Jag skrattade och skakade på huvudet.
 ”Visst, så länge jag får din, snygging!” sa jag och blinkade åt henne. Hon skrattade och sa sedan.
”Nej men seriöst, köp den. Du var fantastiskt vacker i den, Sara.” Jag log mot henne och granskade mig i spegeln.
”Vet du vad? Jag tror jag gör det.” sa jag till henne med ett leende.

När vi hade provat alla våra kläder och hängt tillbaks det vi inte ville ha gick vi till kassan. Osäkert räckte jag över klänningen till Frida som mer än gärna tog imot den.
”Sluta fjanta!” sa hon.”Jag sa ju att jag skulle betala, var inte så osäker!” jag log mot henne och hon puttade på mig med höften. Hon betalade och gav mig sedan kassen och vi gick ut ur affären. Vi gick in i ett par affärer till innan Frida pustade och sa, ”Jag är fika sugen.Vill du fika?” medans hon försökte blåsa bort ett hårstrå från ansiktet.  ”Äntligen frågar du!” sa jag med ett stön och skrattade sedan. Vi satt oss ner på ett fik och började sedan hugga in på våra kakor och dricka våra kaffen.
”Varför kom du sent föresten?” frågade Frida efter hon hade tagit en tugga på sin kaka. Jag kollade ner i bordet och drog ihop smulor som kakan hade lämnat efter sig.
”Prata med mig, Sara.” sa hon allvarligt och tog försiktigt tag i min hand. Hon tryckte sin hand mot min och jag kollade försiktigt upp på henne och sa sedan.
 ”Det är bara det… Fansen, Harrys fans. Dom hatar mig, och det är så svårt för dom känner ju liksom inte mig…” sa jag och kollade på Frida samtidigt som jag bet mig i läppen.
”Åh, jag stör mig något sjukt på fans som inte blir glada för deras idolers skull. Helt sjukt ju.” sa hon och skakade på huvudet. Jag nickade och kollade sedan ner i bordet igen. ”Men du? Jag kanske kan komma imorgon endå, vi får se.” sa hon sedan och log mot mig.
”Ja, det hade varit kul. Det är bara och smsa mig!” sa jag och log tillbaks mot henne.

Några timmar senare ringde jag Harry och bad honom hämta mig. Jag och Frida stod utanför och småpratade, hon skulle ta tåget när vi hade sagt hejdå eftersom hon inte ville lämna mig ensam och vänta. En svart Range Rover stannade utanför och jag kramade Frida hejdå.
 ”Skit i fansen, Sara. Ge inte upp Harry bara för att dom är svåra. Jag har bara träffat honom en gång, men jag såg hur han tittade på dig, han är speciell. Jag lovar dig.” sa hon mitt i kramen och log mot mig när vi hade släpp varandra. Jag nickade diskret och började gå bort mot bilen. Jag öppnade dörren och hoppade in med ett leende. ”Hi my little, penguin!” sa han med ett stort leende på läpparna. Jag började skratta, mycket och kollade sedan på honom och sa, ”Penguin? Haha Harry, you’re to sweet.” Han böjde sig mot mig och nuddade försiktigt sina läppar vid mina.
”Or can I call you angel instead? Because your just to good to be true.” sa han med sina läppar tryckta mot mina. Jag släppte hans läppar och började le. ”Little bird, you are amazing.” sa jag och pillade försiktigt i hans hår.

---

Suttit och skrivit på detta riktigt länge nu, så hoppas det blev bra! Btw, kommer inte kunna uppdatera förens vid kanske 7 imorgon kväll. Ska iväg hela dagen och kommer inte hem förens då. Så, kommentera något medans jag är borta! :)
Puss på er!