Tidigare i Moments… Hey, wanna do something tomorrow? :) X Eleanor

Jag kände hur en varm känsla spred sig i magen på mig.

Sure! You maybe want to come to my place? 15 p.m if that’s okay?” X Louis, skrev jag och klickade på skicka. Bara några sekunder senare vibrerade det i telefonen igen.

Great. I’ll se you then! :) X Eleanor

Med ett leende på läpparna la jag ner mobilen i jackfickan och fortsatte gå mot dörren. Dörren öppnades med en smäll och fyra killar kom som raketer springandes mot mig. Harry och Niall hann inte stanna i farten och slängde sig därför på mig medans dom andra hade hunnit stannat. Jag tog imot Harry och Niall med ett skratt och svarade dom sedan lugnt och sansat, ”Hi guys. How are you?” Dom stirrade på mig samtidigt som jag fortsatte gå och öppnade dörren. Zayn sprang fram och ställde sig framför mig så jag inte kunde fortsätta gå in i korridoren.
”So, you’re not gonna tell us?” frågade han och kollade chockat på mig. Jag ryckte på axlarna och svarade honom, ”Nah. Maybe later.” och tryckte mig förbi honom. Han stod kvar chockad och verkade inte förstå att jag inte tänkte berätta innan nästa person kom flygande på mig. Det var Niall som hoppade på min rygg bakifrån. Jag tog imot honom och började springa och låta som en häst och hans skratt fyllde hela korridoren.
 ”Come on, man. Tell us!” skrek han och slog på mitt huvud som en trumma. Jag suckade och slängde av honom så han hamnade på det hårda trägolvet.
”Why are you nagging so much? I’m gonna tell you later okay? We got o interview to focus on now, right?” sa jag till dom gick igenom den stora glasdörren som ledde till rummet där vi skulle intervjuvas. Jag höll upp dörren så att killarna skulle kunna gå igenom den, men dom stod kvar som fastfrusna och pratade tyst med varandra.
”Guys! Are you coming or what?” frågade jag och dom vaknade till liv och gick in genom dörren. Det fanns några videokamror som stod vid sidan av scenen där vi skulle sitta och kuddar som var utsatta bredvid videokamerorna. Jag höll förvirrat fram ett finger som jag pekade på kuddarna med.
”I thought that we just we’re going to talk in the radio, not with audiences..” sa jag och kollade på killarna.
”We thought so too..”  sa Liam ganska tyst med en förvånad blick i ansiktet. Vi gick runt kuddarna och kollade oss omkring. Sedan gick vi upp på scenen och satt oss på dom höga stolarna. Framför stolarna stod det två bord med en varsin laptop på och vatten flaskor bredvid. Vi satt och småviskade när folk började komma in i lokalen och kamramännen började gå mot kamerorna. Vissa av tjejerna som kom in var lugna och gick direkt och satt sig, medans andra stod och skrek av lycka och var för spända för att sitta stil. Ett av dom gängen som var för spända för att kunna sätta sig ner stod och kollade på oss med enorma smile i ansiktet. En av dom höjde försiktigt handen och vinkade mot oss. Jag började le mot henne och vinka tillbaks. Tjejerna blev galna och började hoppa och skrika och Harry började skratta och klappade mig på ryggen. Det var helt sjukt att folk kunde bli så glada av att se oss. Några minuter senare kom intervjuaren in och sa åt tjejerna att sätta sig ner, sedan gick han och ställde sig bredvid oss och lutade sina armbågar mot ett bord fullt med papper. Kamramännen slog på kamran och intervjuaren började kolla in i kamran.
 ”Hi and welcome to today’s interview with Uk’s most popular boy band right now, One Direction!” sa han och tjejerna började skrika igen. ”We maybe can start with you introducing yourself?” fortsatte han och förde blicken från kameran till oss. Vi nickade och Zayn började.
”I’m Zayn.”
 ”I’m, Niall.”
 ”I’m Liam.”
”I’m Harry”
”And i’m Louis!” skrek jag och ställde mig upp medans jag slog ut med händerna i luften. Tjejerna blev som galna och började skrika igen och jag satt mig ner med ett flin på läpparna. Intervjuaren började skratta och sa, ”Wow, you guys are really popular here. The girls could do anything for you, they are kind of obsessed.”
 “Dedicated is the right word!” sa jag och log mot tjejerna. Han började skratta ännu en gång och rotade sedan bland sina papper.
 ”Okay, we’ve got over 10 thousand questions, so I just gonna pick someone.” sa han och läste snabbt igenom lite papper. ”Oh okay. For the girls who don’t know, who’s single here?” jag, Niall och Zayn racket upp händerna och tjejerna applåderade. Zayn blinkade ut till tjejerna och det blev ett himla liv. Dom skrek och hade sig och Zayn gjorde high five med Niall och började sedan skratta.
 ”So you, Harry and Liam have girlfriends?” frågade han och dom nickade.
 ”Yes we have.” sa Liam och log.
 ”Can we get their names?” frågade han sedan och Liam svarade honom med, ”My girlfriend named Danielle, and we have been dating for a while now.”
 ”And my girlfriend named Sara. We have not been dating for so long, but she’s a very nice person.” sa Harry och log mot intervjuaren. Han nickade och fortsatte sedan. “Isn’t it hard to have girlfriends when you’re famous?”  Harry vickade lite på huvudet och sa sedan, “It isn’t hard. But you know some fans are really jealous and say very mean things to her just because she’s dating me. And it’s hurting both me and her. That’s not that kind of fans we want.”
 “Yeah, Harry’s right. It’s hard to us to get a girlfriend because we don’t want to hurt our fans, but when we get one they should be happy for us.” Intervjuaren nickade och sa sedan, “I understand what your meaning. Danielle was famous before you started to date, right? But your girlfriend Harry, she wasn’t famous, huh?” 
“No she wasn’t.” sa Harry. “She was just an ordinary Swedish girl. ” Han log stort intervjuaren frågade sedan. “How did you met?”
 ”Uhm, she got an offer from her school in Sweden that they could study somewhere here in England, and she picked Doncaster. So she lives with Louis family, and it was so embarrassing. I called Lou when he got home to meet her, and then she answered and I said stuff like is she hot, before she said something.. But then when I met her for the first time, I fell in love.” sa han och man hörde fansen “aw:a”och intervjuaren började rota i papprerna igen. 
“Okay, next question.” han skrattade lite och läste sedan. ”This is from Georgia in London, and she’s wondering… Niall, would you marry me?” Niall började skratta men sa sedan, “Sure Georgia. Just say where and time.” Och blinkade med ögat. Intervjuaren skrattade och frågade sedan, ”Do you get many of these question? You know would you marry me and that kind of stuff?” Jag skrattade och förde sedan munnen mot micken.
 “Yeah, very many. Some girls have a t-shirt where it stands you can call me Mrs Louis Tomlinson.”
“And we other boys usually just smile when they asking us that, but Niall always says yes.” sa Harry och kollade på Niall.
“Yeah, I have very many wifes, so?” sa Niall och började le.
“Next question is from Nathalie in Manchester. Louis, I saw you yesterday outside a club and you were taking a cab with a girl you talked to. Who was she?” läste intervjuaren högt och en bild kom upp bakom oss på den vita duken. Det var en bild på när jag hoppade in i taxin med Eleanor. Jag kände hur mina kinder började hetta och hörde hur killarna började skratta.
”Yeah, Louis. You should tell us that to.” sa Zayn och log retligt mot mig. Jag kliade mig lite i håret och kollade ner i golvet.
 ”Ehm… If I’m gonna be honest, I don’t remember that much about yesterday. But she’s a new friend to me.” sa jag och försökte le ut i publiken.
”So she wasn’t just a one night stand?” frågade intervjuaren och killarna klappade och började skratta.
 ”No, no no no.” sa jag och skakade på huvudet. ”We didn’t..”
 ”Yeah,yeah,yeah.” avbröt Zayn mig så jag inte hann säga mer. ”We don’t want the details.” Jag suckade och
sedan fortsatte intervjuaren att prata.

Sara’s point of the view.

Jag kysste Harry hejdå och han försvann tillsammans med Niall, Zayn och Liam ut genom dörren. Sedan gick jag upp på mitt rum och startade datorn. Jag kunde inte förstå vart Louis hade varit inatt. Han hade inte kommit hem igår som dom andra, och när jag frågade vart han var så sa han att han inte visste? Han måste ha varit riktigt borta igår. Jag hade tagit av bandaget som läkaren satt på mig igår och hade fått syn på en enorm bula, och som säkert skulle envisas med att sitta kvar ända fram tills jag skulle söka till x-factor, för det hade ju varit perfekt. Med en suck satt jag mig vid skrivbordet och väntade på att datorn skulle starta. Jag hade fortfarande inte bytat om utan satt fortfarande i Harrys Jack Wills tjocktröja som jag hade tagit på mig i morse bara för att reta honom, och sen ville jag inte ta av den. Jag drog upp den över munnen så jag kunde känna lukten på den. Den luktade precis som Harry, den där underbara doften som bara han luktar som, jag älskade den. Jag satt upp mina ben i stolen och drog tröjan över den, sedan lät jag min haka vila mot mina knäskålar. Datorn startades och jag gick in på hemsidan som skulle sända radion live. Det kom upp en nerräkning som visade att intervjuven skulle starta om en halvtimme. Jag suckade och ställde mig upp från stolen för att ta fram min gitarr. Jag började leta i rummet och hittade den tillslut under min säng. Med huvudet under den dammiga sängen som jag inte hade orkat städa under, drog jag fram min nya gitarr jag hade fått dagen innan. Jag satt mig på sängen och drog försiktigt min hand över den. Sedan satt jag mina fingrar på halsen och började slå på strängarna. Jag spelade melodin till free fallin’ och sjöng lite tyst. När jag sjöng kunde jag inte undgå att tänka på hur jag skulle öva med killarna och vad vi skulle göra. Jag tystnade och bet mig i läppen, plötsligt hade jag inte lust att spela mer. Varför vet jag inte, men jag började känna en nervositet stiga innuti mig, vilket var konstigt eftersom jag inte skulle söka dit förens om några veckor. Så jag la ifrån mig gitarren och loggade in på Skype via datorn. Jag såg att min pappa var inloggad och fick ett litet leende på läpparna. Innan jag hade åkt hade jag hjälpt min pappa att skaffa Skype för att kunna hålla kontakten utan att det skulle kosta en massa pengar, men jag hade ingen aning om han förstod hur den fungerade. Jag klickade i alla fall på ring upp och det tog några signaler innan han svarade.
”Hej gumman!” sa han och jag satt på min webbkamera.
 ”Hej pappa! Sätt på din webbkamera.” sa jag och log stort mot honom.
”Okej… Hur gör jag det då?” frågade han och kunde tänka mig hur han försökte förstå sig på det.
”Klicka på knappen bredvid där chatten har kommit upp.” sa jag och hörde han mumla svordommar tyst för sig själv. ”Hittat den?” frågade jag han och försökte att inte skratta.
”Ta det lugnt, jag håller på…” muttrade han och plötsligt syntes han på skärmen.
 ”Så där ja!” sa jag och log stort. Han fick ett nöjt leende på läpparna och sa sedan. ”Grattis i efterskott! Förlåt för att jag inte kunde vara där..”
”Pappa, det är lugnt. Och tack så hemskt mycket för bilen, den är helt otrolig!” sa jag och log stort.
”Glad att du gillar den!” sa han och log ännu en gång nöjt. Vi satt och pratade en stund och jag klickade sedan upp på hemsidan som skulle sända intervjuven igen, 2 minuter kvar.
”Förlåt pappa, men jag måste gå.” sa jag och var helt inne i att försöka få rätt på ljudet och andra grejer.
 ”Jasså, jaja. Jag måste endå ta itu med lite arbete..” sa han och log svagt mot mig.
”Okej, hejdå pappa. Jag älskar dig.” sa jag och vinkade till han i webbkamran. Han vinkade tillbaka och sa sedan, ”Hejdå min flicka. Jag älskar dig också.” Med ett leende på läpparna loggade jag ut och klickade upp sidan igen. Jag satt spänd i två minuter och såg nerräkningen bli lägre och lägre. Tillslut försvann siffrorna och sidan förvandlades till bild och ljud. Dom började med att presentera sig själva, och den första frågan var redan given, vilka som var singlar. Liam berättade lite om Danielle och sen när intervjuvaren frågade om mig, då frös jag till is. Jag sträckte långsamt ut min arm mot högtalaren och vred på knappen för att höja volymen.
”And my girlfriend named Sara. We have not been dating for so long, but she’s a very nice person.” 
Okej då, jag var trevlig, det var alltid något. Jag lyfte min blick från dator skärmen och kollade ut genom det stora fönstret. Det var jobbigt väder, slaskigt och molnigt. Jag hade aldrig varit ett stort fan av vintern, kylan har aldrig varit min grej. “Isn’t it hard to have girlfriends when you’re famous?”  Min blick flyttades från fönstret och ner på dataskärmen igen.“It isn’t hard. But you know some fans are really jealous and say very mean things to her just because she’s dating me. And it’s hurting both me and her. That’s not that kind of fans we want.”  Jag lyssnade noggrant på vad han sa och stirrade på hans läppar för att uppfatta det bättre. Ännu en gång drog jag upp benen och lutade min haka mot knäskålarna. Jag lyssnade lite halvt och kollade bara med tom blick på skärmen. Plötsligt kom frågan upp, den frågan jag har väntat hela dagen på att få svar på. ”Next question is from Nathalie in Manchester. Louis, I saw you yesterday outside a club and you were taking a cab with a girl you talked to. Who was she?” En bild på Louis och en tjej dök upp på skärmen bakom dom och mina ögon spärrades upp. Var det med henne Louis hade varit igår? Jag skakade lite på huvudet. Varför skulle han bli så full? Tänk om den här tjejen sprider en massa falska rykten om han nu, det hade varit typiskt. Jag lyssnade klart på intervjuven och gick sedan mot baddrummet för att ta en dusch. Det fanns så många frågor utan svar i mitt huvud just nu. Det var inte bara nya frågor, utan frågor från min gamla tid i Sverige också, saker som jag aldrig förstod. Jag ville få allting att rinna av mig. Som om vattnet som rann längs min kropp skulle rensa min hjärna. Men tyvär så gjorde den ju inte det. Motvilligt gick jag en stund senare ut från duschen och lirade en handduk runt min kropp. Sedan gick jag in i garderoben och tog på mig underkläder, jeans, linne och tillsist, men absolut viktigat, Harrys Jack Wills tjocktröja. Även fast jag var på ovanvåningen kunde jag höra det. Jag spetsade öronen och försökte lyssna noggrannare. Det var en dörr som öppnades och röster som fyllde hallen. Snabbt som attan var jag springandes påväg ner från trapporna.