Tidigare i Moments…. När vi hade smsat klart kände jag hur lycklig jag faktiskt var. Att jag hade fått Sara som en syster. Att vi hade lyckats så sjukt bra inom bandet. Alla våra fans som kunde göra allt för oss. Och Eleanor. Hon fick mig att må bra, och jag var riktigt glad att jag skulle få se henne igen imorgon och kanske utväckla det till något mer än bara vänner.

Jag var påväg till någon restaurang kallad Ziniz Restaurant för att äta lunch med Eleanor. Bilen var full med värmen utifrån och jag kände hur jag rent av började svettas. Jag hade ingen aning om det var från värmen eller om jag var nervös, men jag svettades som en gris. Värmen hade äntligen slagit ut och vintern var som bortblåst. Helt sjukt att den kan försvinna på så kort tid. I vilket fall- så satt jag på acn på hög nivå och lät håret hänga med i dom små vindarna. Värmen började äntligen avslå, men jag kände endå hur något bultade hårt inom mig. Det kändes som mitt hjärta slog i hundranittio. Jag försökte lugna ner mig när jag körde in på parkeringen till restaurangen. Jag brukade aldrig vara nervös för något sånt här. Den här tjejen fick mina ben att bli till spagetti. Och jag tyckte inte ens att jag hade något att vara nervös för, det var ju ingen dejt precis, även om jag hade önskat det. Bara två goda vänner som skulle äta lunch ihop. Trevligt…  Jag parkerade så närma jag kunde och klev ur bilen och låste den sedan. Sedan gick jag med snabba nervösa steg mot ingången. Jag öppnade dörren och kände en ljuvlig doft innan jag fick syn på henne. Hon satt vid en av fönsterplatserna och pillade på hennes mobil. Jag kom på mig själv av att bara stå och stirra, och gick istället fram till henne.

Eleanor’s point of the view.

Jag hörde skor som trycktes mot det hårda stengolvet och kollade upp. Där stod han. Jag kände att ett enormt leende som kom upp på mina läppar och gjorde det därför lite mindre. Han log tillbaks mot mig och jag smälte. Helt seriöst, det där leendet fick mig att vilja hoppa på honom och kyssa han överallt på hans underbara ansikte, - men det gjorde jag ju inte. Då hade jag framstått som en idiot. Jag skakade på huvudet för att återgå till verkligheten och tog bort väskan som jag hade lagt på stolen han stod vid. Han log tacksamt mot mig och satt sig ner. Jag gav honom en av menyerna jag hade fått tidigare och började granska innehållet. Jag kände hur hans blick for upp från menyn några gånger och kollade på mig, men jag valde att agera som om jag inte såg det, - även fast jag ville explodera inuti.
”What do you want?” frågade han och jag lyfte min blick från menyn och mötte hans fantastiska ögon.
”Uhm.. I don’t know, maybe just a fried sandwich or something like that.” Sa jag och ryckte på axlarna. “And you?”
“I think I’ll take spaghetti bolognese.” sa han och jag log lätt mot honom. Vi la ner menyerna och väntade på att servitrisen skulle komma. Servitrisen, som i detta fallet var en kille, kom in någon minut senare.
”Are you finish to order?” frågade han och tog upp ett block och penna ur hans ficka. Jag nickade och sa, ”I’ll take one water and one fried sandwich with chicken.” Han nickade och vände blad för att skriva på blocket. Sedan tittade sedan på Louis som kliade sig i nacken.
”I think I want a coke and… Spaghetti bolognese, thanks.” sa han och räckte menyerna till serivtrisen. Han nickade och försvann sedan sin väg. Louis lutade sina armbågar mot bordet och lutade sig lite fram. Han tog sedan upp pekfingret och gjorde ett ”komsi komsi” tecken till mig. Jag böjde mig fram för att höra vad han hade och säga. Han kollade rakt in i mina ögon och började så småningom prata.
”Eleanor… I like you…. And I would like to take you out on a date….” Sa han långsamt med långa pauser mellan vissa ord. Jag kände hur mina läppar for upp ända till öronen och jag nickade på huvudet.
”I would love that.” sa jag till honom och såg hur hans axlar slutade spänna sig och började slappna av. Han log stort mot mig innan han började prata igen.
”But we maybe should be kind of discrete in the begining? I don’t want you to be attacked of the papparazzis..” sa han och log mot mig.
”It’s okay. When should we have the date?” frågade jag och började pilla lite på min mobil. Han kliade sig sådär gulligt i håret och tänkte efter.
”Tonight?” frågade han och jag nickade med ett stort leende i ansiktet.
”Perfect.”
Han lutade sig tillbaks i stolen med ett leende och la armarna i kors. Några minuter senare kom maten in och vi började äta som hungriga elefanter. Jag tog en tugga av mackan och en massa sås sprutade upp i ansiket på mig. Jag började skratta och Louis räckte mig en servett.
”You’re so sweet.” sa han och skrattade. Jag skakade på huvudet och torkade bort såsen. ”So when can I pick you up?” frågade han och snurrade på spaghetti på gaffeln. Jag ryckte på axlarna och la ner mackan på tallriken igen.
”Maybe half past six?” frågade jag och torkade mina händer med servetten. Han nickade och log stort till mig innan han stoppade in spaghettin i munnen. När vi hade ätit upp var vi båda mätta och belåtna.
”I think i’m going to explode.” sa jag och började skratta samtidigt som jag satt min hand på magen. Han skrattade med mig och tog fram sin plånbok. Jag gjorde detsamma och vred på kvittot så jag kunde se hur mycket jag skulle betala. Jag rotade runt i plånboken och la sedan en viss summa pengar på bordet och Louis kollade förvirrat på mig.
”What are you doing? I’m paying.” sa han och gav mig mina pengar.
”Are you sure? I can pay for my self…” sa jag men han skakade på huvudet. Jag log tacksamt mot honom och reste mig upp för att ta på mig jackan. Med jackan på och handväskan i handen gick jag fram till Louis och gav honom en kram.
”Thanks for the lunch. And I see you tonight.” sa jag och log stort mot honom.
”I’m looking forward to it.” Sa han och log tillbaks. Jag vinkade lätt åt honom och klev sedan ut ur restaurngen. Det fina vårvädret som precis hade varit hade blåst bort som sand och ersätts av lätta regndroppar som bara blev större och större med tiden. Jag fällde upp luvan på min jacka och småsprang mot bilen. När jag äntligen kom fram hade jag blivit nästan dyngsur, jag hade ju bara på mig en tunn vårjacka på mig. Jag började rota runt i handväskan efter nycklarna som spårlöst verkade ha försvunnit.
”Oh come on! Please pretty keys, let me find you.” sa jag och fortsatt att leta med armen nere i väskan.
”Yey, there you are.” sa jag glatt och fiskade upp nycklarna och öppnade bilen. Väl inne drog jag ner spegeln och kollade mig i den. Jag såg ut som en fisk. Sminket var helt utkletat, håret förstört och jackan och byxorna dyngsura. Jag suckade och stoppade in nyckeln i bilen och vred om. Jag höjde volymen på radion högt och började köra hemmåt för att fixa mig inför dejten. Det skulle bli det bästa som hänt på länge, det var jag säker på.