Moments, Kapitel 6
Tidigare i Moments… Det ända jag gjorde dagen efter var att öva på What Makes You Beautiful. Jag ville så gärna få ett bra intryck. Och få råd om musiken hade inte heller varit fel. Nu satt nästan hela låten, jag skulle bara få in den sista versen, sen så.
En vecka senare..
Fram och tillbaka sprang alla i huset. Städandes och fixandes. Allt skulle vara perfekt när Louis kom, eftersom han var hemma så sällan. Jag städade noggrant mitt rum som jag hade gjort lite mer hemtrevligt nu. Lite personliga tavlor på t ex mig och Frida och texter som jag hade satt upp på väggen. Texterna var gjorda av bilder som jag hade klippt ut formade som bokstäver. Min favorit dikt var:
You say you love rain but you open your umbrella.
You say you love the sun but find a shadow spot.
You say you love the wind but you close your windows.
This is why im afraid,
You say you love me too.
-Wiliam Shakespear
Den var så sann på något sätt, jag gillade den verkligen. Efter mycket slit kollade jag på klockan, 10.00. Louis skulle landa vid flygplatsen om 1 timme och då skulle vi vara där och möta honom. Jag passade på att öva en sista gång på WMYB. Jag hade övat som en tok i en hel vecka nu och jag hoppades verkligen att han skulle uppskatta det. Efter att jag hade kört igenom låten några gånger gick jag ner och kollade hur det gick för dom andra. Jay stod och lagade mat med Lottie samtidigt som Mark städade runt omkring dom.
”Hey guys. Do you want me to do somthing? I can bake!” sa jag och log stort mot dom. Jay log mot mig och mimade ett tack. Jag log till henne som ett svar och tog fram en kockbok. ”So, what is Louis favourite cake?” jag kollade upp på dom och Lottie och Jay kollade på varandra.
”Ehm, well. He likes carrots…” sa Lottie tyst, nästan lite blygt. Jag nickade och letade efter en morotskaka bland recepten. När jag hittade sidan kollade jag noggrant på den. Eftersom den var på engelska var den förstås mycket komplicerade med alla dessa mått och sådant, men det skulle säkert gå en då. Jag tog fram allt jag behövde och knäckte äggen när min mobil plötsligt vibrerade. Jag tog upp den och så ett sms från ett nummer jag inte kände igen.
”Hey, Sara! Mom gave me you’re number just in case. And because she don’t answers at her phone, I tell you! The plane just landed and right now im looking for my bags, so mum and dad don’t have to meet me up here. Xx Lou.”
Jag berättade för Jay som flippade ur och skrek på alla att hoppa in i bilen.
”Jay? If it’s okay for you if im waiting here, it’s proububly very mutch people and I have to finsh the cake so…” Jay log åt mig och nickade. “Well, I understand you. You’re not used to it and it can be hard then. We’ll see you soon!” sa hon och kramade mig. Hela familjen försvann ut ur huset och jag rusade snabbt upp på rummet och hämtade datorn. Jag satt den på köksbänken och började spela hög musik. Efter cirka 10 låtar kom en av mina favoriter fram. Turn up the musik med min favorit artist, Chris Brown. Jag stod och dansade som en galning och tog sedan tag i en av visparna som jag använde till kakan och använde den istället som mikrofon. Jag sjöng till refrängen och sprang runt i köket.
(jag skulle lagt ut en sån där play sak, men nu är det ju såhär att jag inte förstår hur man gör...hehe)
Turn up the music, cause this song just came on
Turn up the music, if they try to turn us down
Turn up the music, can I hear it til the speakers blow
Turn up the music, fill your cup and drink it down
If you’re sexy and you know it put your hands up in the air
Put your hands up in the air, girl, put your hands up
If you’re sexy and you know it put your hands up in the air
Put your hands up in the air, girl, put your hands up
Jag stod och sjung med full hals när jag plötsligt hörde ett skratt bakom mig. Jag vände mig om och där stod självaste Lou. Jag rodnade som aldrig förr och stängde snabbt av musiken.
Louis skrattade och klämde ut ett ”HEY?! Why did you turn it off? That song is really good and you know, the song named Turn UP the music, not turn it down!” han gjorde en speciell betoning på up och blinkade med ena ögat och jag gick smilandes fram till honom.
“Hi, Lou.” sa jag.
”Well, hello to you new sis!” sa han och lyfte upp mig. Han svingade mig fram och tillbaka i köket en liten stund. När han äntligen släppte ner mig kollade han på smeten och log stort. ”No… I can’t belive it! You make carrotcake?!” Hans ögon blev stora som tefat och ett enormt leende dök upp på hans läppar.
”SUPRICE!!” Jag log stort mot honom och blinkade.
” You know… I really want that cake, but you’re new here in the family. And you gotta know the rools.” Han kollade busigt på mig och tog upp skålen med smeten i. Sedan stoppade han ner handen i smeten medans jag bara stod och kollade fundersamt på honom. När han tog upp handen var den full med smet och jag kollade förskräckt på honom.
”Oh no. NO LOU! Don’t do that. You don’t know who you are messin’ with…” han höjde ögonbrynen och kollade förvånat på mig.
”Well, that not gonna change my mind!” skrek han och tryckte sin hand upp mot mitt ansikte och kletade fast smeten. Jag kollade surt på honom och han bara stod där och flinade. Jag fake smilade sedan mot honom och tog diskret tag i mjölpåsen och höll den bakom min rygg.
”Thanks Lou! That was really nice of you!” han skrattade och gick närmare mig och öppnade upp armarna för att ge mig en kram. Jag gjorde detsamma fast bara med ena armen och när vi stod där och kramades tog jag mjölpåsen över hans huvud och hällde den sedan upp och ner. Allt mjöl föll ner på hans hår och resten av kroppen och han kollade på mörk busig blick på mig. ” Now it’s war…” sa han med mörk röst. Jag skrattade och han jagade mig runt hela huset. Plötsligt öppnades dörren och hela familjen kom in med Louis väskor i händerna. Dom kollade först förvånat på oss som låg och brottades på golvet och började sedan skratta.
”Welcome to the family!” skrek Lou mot mig och slog ut med händerna. Jag började skratta medans Jay skakade på huvudet medans hon skrattade.
”Guys, what have you done here..?” Jag och Louis kollade på varandra och sedan på Jay. Hon skrattade och sa sedan. ”Yeah, welcome to the family,Sara!”
Sådär ja, nu var kap 6 ute! Vad tycker ni om den en så länge?
Puss på er!
