Why fake it? - Chapter 20

Previously in Why fake it?: ”Please, I’ll do anything! Anything!” skrattade hon och fortsatte att sprattla, kämpade för att ta sig ur det grepp jag hade henne i. ”Anything?” frågade jag misstänksamt och höjde kritiskt på ögonbrynen. ”Anything!” bekräftade hon desperat. ”Kiss me, then.” utmanande jag med en styrka som jag egentligen inte trodde fanns inom mig, en styrka som hade kunnat få mig att säga vad som helst. Jag hade slutat kittla henne och tryckte istället försiktigt ned hennes handleder om var sida ner i soffan. Jag hörde hur hon flämtade till och plötsligt förstorades hennes ögon. ”W-what?” frågade hon chockat och tittade på mig med en vidöppen mun. ”Kiss me.” upprepade jag och tittade in i hennes ögon. Sekunden senare lutade jag mig försiktigt ned mot hennes läppar, men stannade en centimeter ifrån dem och fortsatte att säkert titta in i hennes ögon. Våra läppar var så närma att jag kunde känna hur hennes mjuka andedräkt slog mot mitt ansikte, och om jag bara hade tagit det sista steget fram hade jag säkert känt hennes hjärtslag också. Plötsligt tvekade jag, visste inte om det var så smart som jag ville att det skulle vara, men så fort Elorah sträckte på nacken så att hennes läppar mjukt träffade mina, visste jag att det var värt det.

---

2 veckor senare…

 

En kall ilning som kom från den plötsligt öppnade glasdörren gled snabbt genom min nacke och omfamnade sedan min kalla, stela kropp. Jag huttrade tyst till och tryckte min handflata hårdare mot Nialls stora, varma hand. Den värme som spreds från hans hand gled hastigt över till min kropp och fick mig att stänga ögonen av njutning och lättnad för en kort sekund.

Mina läppar fann sedan det plastiga, ljusrosa sugrör som sög åt sig den bruna, varma vätskan som fick min kropp att värmas upp på nytt. Det kändes som det kokade inom mig, men på ett positivt sätt. Den heta drycken som befann sig i min mun fick tungan att brännas och huvudet att ryka av värme, men smaken satt som perfekt och fick mig att ändå bli nöjd.

Mina ben tog mig över det kalla, slaskiga korridorsgolvet medan drycken gled genom min strupe och Nialls visslande fyllde mina öron som musik. Niall stannade sedan framför mitt tråkiga, gråa skåp när hans visslingar upphörde. Han släppte försiktigt greppet om min frusna hand och lät mig fingra på kombinationslåset som gjorde att skåpet sakta öppnades. Niall lutade sig försiktigt mot de andra skåpen bredvid och la huvudet på sned, granskade varje steg jag gjorde med ett litet leende gömt i mungiporna. Hans armar var placerade över bröstet och hans ben var lagt över det andra.

Jag slängde blicken mot skåpet, lät den flyga över hyllorna och leta efter det rätta ämnet innan jag satt ned den stora muggen på bottenhyllan. Mina brända fingrar började med tiden kopplas ned till normal kroppstemperatur och fokusen låg på att hitta bland alla de inpressade, tjocka böckerna. Jag lät min högerhand glida längs kroppen och sedan vidare mot hyllorna. Dem dansade mjukt mot de slitna, välanvända omslagen medan min blick flög över titlarna.

Mina fingrar slutade med tiden virvla runt och stannade på den bok som fångat min uppmärksamhet. Ännu en gång läste jag överskriften innan jag bestämde mig för att det var rätt och drog smidigt ut den i ett snabbt ryck. Jag tog sedan ett stadigare grepp om den tunga, nerkladdade boken och greppade tag i den varma chockladen som svalkat ner sig en aning.

Mina ben fick mig att sakta backa ur min kropp från min lilla lya och fästa blicken på den blonda, glada pojken framför mig. Han stängde hjälpsamt skåpet efter mig med ett leende som jag osäkert besvarade. Sedan stoppade han misstänksamt ned två fingrar i hans högerficka och fiskade smidigt upp en mobil som han sedan låste upp.

Hans ögon ändrades plötsligt från glada till ledsamma och tittade på mig med en ryckning i mungiporna.

”I really have to go…” mumlade han dystert och tittade in i mina ögon.

Jag nickade försiktigt som svar och försökte så ärligt som möjligt möta hans underbart blåa blick. Niall böjde sig sedan långsamt fram och placerade en mjuk, egentligen helt perfekt, kyss på mitt vänstra kindben innan han rätade på ryggen igen och tittade på mig med ett stort, äkta leende.

Egentligen ville jag le tillbaka, men bara tanken av att behöva vänja mig vid att röra ett par läppar som tillhörde en person jag inte ens hade känslor för, gjorde mig ganska dyster och skamsen.

”So, are you still up for some shopping later?” frågade Niall försiktigt.

Jag nickade hastigt åt hans svar, försökte få bort de tankar som återigen hemsökte mig och istället möta hans blick.

”Yes. My 6th period ends in within one and a half hour.” sa jag och försökte mig på ett försiktigt leende.

”Great! Mine as well.” utbrast Niall och trummade lite på skåpet till höger om sig. ”So, if I’m meeting you up here… ten past. Is that okay?”

Jag nickade som svars och Niall gjorde likadant. Sedan böjde han sig ännu en gång närmare mig, gav ifrån sig en försiktig kyss på mina läppar och vände sig sedan om för att gå till sin lektion.

Kvar stod jag med stängda ögon och en irriterande tanke kvar i mitt huvud. Att de mjuka läpparna skulle bli berörda av mig istället för någon annan tjej som faktiskt förtjänade det blev jag tokig över, men ändå kunde jag inte sluta vara tacksam.

Han gav mig möjligheten att få tillbaka mitt gamla liv, även om han inte insåg det. Irriterat ruskade jag bort de övertänkta tankarna och började sedan gå bort mot klassrummet historian skulle befinna sig i.

 

 

~~

 

Niall greppade ett hårdare tag om min hand, lät blicken glida över folkmassan och slickade sig sedan om läpparna. Hans oroliga blick fick mig att bli misstänksam, men var inget jag la mycket energi på då de söta kläderna i butiken fångade min uppmärksamhet.

”That’s a cute on!” utbrast jag när vi båda hade varit tysta ett bra tag.

Jag drog med Niall till det klädesplagg jag fångat med blicken och klämde hårt i hans hand för att få honom att gå snabbare. Kaoset i affären fick volymen att bli högljudd och kläderna att bli svårare att hitta och få tag på, därför försökte jag få Niall att öka på takten så min chans inte skulle bli mindre. Jag släppte hastigt Nialls hand. Kände hur det bultade till och hur den mysiga värmen plötsligt försvann och ersattes med kyla.

Mina händer fumlade desperat runt i jakt på den söta toppen jag innan fått syn på, och när jag såg den i händerna på en annan kvinna kände jag hur avundsjukan steg. Det var det sista exemplaret som låg framme, och även om det var pinsamt så förlorade jag ingenting på att fråga henne.

Eftertänksamt slickade jag mina läppar fuktiga och suckade sedan tyst för mig själv. Min hand for upp längs kroppen och landade sedan på den lilla axeln som fanns framför mig och knackade nyfiket på den.

”Excuse me.” ursäktade jag med en vänlig ton och kvinnan vände på sig.

Chocken fyllde min kropp och så fort jag fick syn på vem det var hade jag inte alls lust att vara trevlig längre. Framför mig stod Emma med toppen i händerna, fumlandes på prislappen och granskandes över toppens utseende.

”Ew, it’s you.” mumlade jag sedan spydigt och kände hur den nyblivna rynkan i min panna fördubblades.

Emma skrattade irriterat till och höjde sina ögonbryn innan hon tittade på mig.

”Do you know if there’s any more of those?”

Emma ruskade hastigt på huvudet, försökte se så oskyldig ut som möjligt och slog sedan på ett leende.

”No, I’m sorry honey.” ursäktade hon med en överdrivet vänlig ton som fick mig att vilja spy av äcklighet. ”But even if there was, it doesn’t mean I’d tell you.” bröt hon sedan av och började sedan skratta av skadeglädje.

Hennes fula personlighet fick mig att vilja kasta en sten i ansiktet på henne, men inga stenar var i sikte och inte ens det skulle få hennes fula ansikte att bli vacker. 

Den evigt långa rynkan i min panna ökade ännu en bit och fick mig säkert att se ut som ett russin, men i detta fallet brydde jag mig inte. Det kokade inom mig och jag trodde att jag skulle explodera av irritation.

En osäker, försiktig knack på min axel fick mig att avbrytas i mitt rabblande om hur stort mitt hat var för Emma och istället tänka på vad som hände i min omgivning.

”El, ma-” Jag höll irriterat upp handen mot Niall och tystade hans osäkra ord.

Mina ögon smalnade och jag slet inte min blick från Emma en enda sekund. Jag ville att hon skulle se hatet, se irritationen och framför allt lusten av att vilja göra bort henne.

”Listen bitch.” sa jag med en skarp röst och spände fast blicken i Emmas. ”You’re telling me where I can find that damn top now, even if you want it or not.”

Emma fnös irriterat och försökte sedan få till ett elakt skratt som verkligen misslyckades och fick henne att låta som en kråka.

”El” uttalade hon tillgjort. ”I’m not.”

Jag kände mig mer och mer irriterad och jag hade en sådan stor lust att ge henne en hård smäll på kinden, men någonting inom mig fick mig att låta bli.

”So you can take your little fake boyfriend and get your ass out of here.” fräste hon argsint mot mig.

Jag kände hur mina kinder hastigt skiftade färg till kraftig röd och hur jag fick spänna käkarna för att hålla inne min ilska.

”Fine, but I’m taking this one with me.” Jag ryckte raskt åt mig toppen, räckte upp fingret åt Emma och gick sedan spydigt förbi henne med en putt i sidan. ”Bitch.” mumlade jag surt för mig själv medan mina ögon himlades. 

Raskt bakom mig sprang Niall i ett desperat försök att komma ifatt mig i min höga fart. Flåsningarna blev större och han verkade ganska andfådd när han misslyckades att hamna vid min sida.

Till sist ryckte han desperat tag i min handled och fick mig att stanna mina steg. Jag vände mig irriterat om och gav honom en argsint blick, men när jag såg rädslan i hans ögon fylldes min kropp med skam och ånger.

”What the fuck was that about?” flåsade han oförstående när han hade händerna på låren och böjde sig ned i ett försök att andas lättare.

”I don’t know…” ljög jag tyst och försökte undgå att se in i hans ögon.

Orden blev mest som mummel och jag visste inte ens om han hörde vad jag sa.

”Just…” jag suckade och stängde ögonen. ”Just don’t believe her. She’s never telling people the truth anyway.”

Niall nickade, fortfarande inte klok på situationen och med ögon fulla med ånger. Han rätade sedan långsamt på ryggen, drog ett djupt andetag och tog försiktigt toppen ifrån mig medan han slickade sig om läpparna.

”I’ll pay for this, and then we’ll go and have a coffee.” berättade han bestämt med en lätt ton och tittade in i mina ögon.

Sedan greppade han återigen taget om min hand och kysste mig mjukt på hjässan med stängda ögon.

”Don’t let her bring you down. My princess is way better than her, so don’t you even try to think something else. You’re perfect, just the way you are.” viskade han så mjukt och försiktigt att håret på min nacke reste på sig och gav mig gåshud.

En irriterande klump i min hals gjorde det svårt för mig att svälja alla de fina ord han sagt och fick mig att istället försöka stå emot det halsont som återkom varje gång han sa något liknande.

Med en svidande klump i halsen stängde jag försiktigt ögonen samtidigt som Niall styrde oss bort mot den folktomma kassan tjugo meter bort från oss. 

---

Säg. Det. Inte.

Uppdateringen är hemsk, no doubt about it. Meeeeeeen, jag har haft en två prov denna veckan och var borta hela helgen utan internet och dator, så det blir som det blir. Jag hoppas på att få ut ett till kapitel denna veckan, kanske två. Hoppas hoppas!

I alla fall så slipper ni kommentera pga min USLA uppdatering, men om ni vill så hade det ju varit urgulligt. :) 

ANNIE HAR JAG SAGT HUR JÄKLA GRYM DU ÄR????
Älskar novellen seriöst, helt fast i den och vill bara att Elorah ska inse sina riktiga känslor för Niall!!!! :D xxxx

Please låt the historia sluta med en kyss (och många fler) som betyder något för henne med :)

tack. nu jävlar kommer jag definitivt gråta.. jävla balle!! hon kan inte såra han.. och om hon gör, så förtjänar hon fan inte karaktären. han verkar så gullig... xx

Superbra kapitel!!! Uppdateringen får ha sina ups and down kan inte alltid vara perfekt även om man önskar det! ;)

Kram!

Mer! :)

Usch vad jag hatar henne nu.. haha. Men jag trodde verkligen att hon hade känslor för honom.. aah! Jaja bryr mig inte om uppdatering, brukar vara värt att vänta på :)

AWESOME!!!<333 Seriöst om hon sårar Niall då jävlar! Han är ju så sjukt gullig mot henne, hon kan inte göra så!

Super bra (:

hej länkbyte? :)

Lite förvirrad, har hon inga känslor alls för honom? För har fått den uppfattningen tidigare att hon faktiskt gillade honom. Men bra kapitel! :)

As bra ! Mer mer mer <33

Bästaaaaaaa