Previously in Why fake it? : 

Hans läppar gav ifrån sig ett fantastiskt leende, ett leende som bara han kunde le.
”Thank you Niall. Thank you for coming.” viskade jag tyst, men även om det var tyst så kunde jag inte visa min tacksamhet.Om han inte hade kommit hade jag förmodligen legat död under en köksbänk i rädsla just nu.
”Of course I came for you. When are you going to learn? I’ll always come for you. Always.” sa han uppriktigt. Sedan lutade han sig långsamt fram, stängde ögonen och gav mig en mjuk passionerad kyss.
En sådan kyss som bara änglar kunde ge.

Djupt hostande fick bröstkorgen jag låg mot att hoppa till och mina ögon att långsamt vakna till liv. Jag öppnade dem trött och försökte få dem att vänja sig vid ljuset så fort som möjligt.

”Princess, shouldn’t you be in school?” tryckte Niall besvärat ur sig.

Jag skakade hastigt på huvudet, stängde mina ögon och försökte glida in i sömnen igen.

”No. I’m staying home with you.” förklarade jag tveksamt över hans reaktion.

Jag kände hur hans bröstkorg ännu en gång reste på sig, men denna gång av att en suck lämnade hans mun.

”You shouldn’t do this to me…” mumlade han med ett litet skratt som tvingat sig ur hans mun och började leka med sina fingrar i mitt bruna, långa hår.

Hans röriga skapelser i mina slingor gjorde att håret blev tusen gånger trassligare än vad det redan var, men i den stunden var jag bara glad att jag hade honom vid min sida.

”Do what?” frågade jag förvirrat samtidigt som jag öppnade ögonen med stor nyfikenhet.

”Make my heart race.”

~~

”Tea or hot chocolate?” frågade jag Niall med huvudet i skafferiet och händerna på höfterna.

Vi hade för någon timme sedan dragit oss upp ur sängen och kollat på film, sedan blev vi sugna på något att dricka. Och eftersom Niall inte mådde särskilt bra så tänkte jag laga något åt honom som fick hans hals att värmas upp, men då en varm dryck var det enda som dök upp som förslag i mitt huvud fick det bli det istället.

”Uhm… Chocolate.” svarade Niall tveksamt med krasslig röst samtidigt som hans vänstra hand gled upp och ned längs hans högra överarm.

Jag nickade åt hans svar, tryckte ner tänderna i underläppen och drog fram kartongen med kakaon från översta hyllan. Sedan backade jag ut ur skafferiet och tog fram andra tillbehör till den varma chokladen, samt satte på plattan och tog fram en kastrull.

Niall hade hastigt ställt sig upp, villig att hjälpa till och slita på de få krafter han hade, och gick fram till spisen.

”Let me help you with that…” mumlade han försiktigt medan han sträckte sig efter mjölken och strävade efter att få hälla i den i kastrullen.

”No, no, no, no, no, no, no!” protesterade jag och ryckte mjölken ur hans händer.

Jag satte ner den bredvid mig och stirrade strängt in hans ögon, undrade var han höll på det.

”You.” sa jag och pekade på honom. ”Sit.”

Jag pekade på stolen han för några sekunder sedan suttit på och krävde att han skulle sätta sig där igen.

”I take care of this. You’re the sick one, I’m the healthy one. You relax, I work. That’s how it works!”

Niall stönade frustrerat och drog bak huvudet samtidigt som han himlade med ögonen.

”But it’s so boring!” klagade han rastlöst och drog händerna genom håret.

”I know.” konstaterade jag. ”But you’re not feeling well, so I’m your little helper today.”

Niall skrattade hjärtligt till. Han drog upp sitt huvud igen, tittade in i mina ögon och anföll mig sedan genom att lägga sina armar runt mig och lägga huvudet på min axel. Han drog med mig bakåt och slog sig sedan bekvämt ner på stolen och placerade mig i hans knä.

”But I don’t want you to be my helper. I want you to be my girlfriend.”

”Well.” suckade jag och kände hur leendet växte på mina läppar. ”Too bad for you.” avslutade jag sedan och reste mig upp.

Jag vände mig om mot honom och satte händerna i sidorna, la huvudet på sned och log brett.

”I’m going to fix this and you’re going to lay down in the couch, feeling bad about yourself. So come on, go!”

Jag viftade med armarna, krävde att han skulle gå därifrån och lämna mig ifred så jag kunde fixa det jag skulle i lugn och ro. Niall skrattade komiskt åt mig medan han skakade på huvudet och reste sig upp.

”You muppet.” skrockade Niall ljudligt samtidigt som han gick mot sofforna och slängde sig ned i en av dem.

”You’re a muppet.” mumlade jag rodnandes när han lämnat köket och drog bort en hårslinga från ögonen.

Mina kinder fortsatte envist att bränna och den stora rodnaden la sig över ansiktet medan jag fortsatte att fixa dryckerna till honom, den pojken som jag stolt kunde kalla min pojkvän.

Jag suckade lyckligt och drog Elorah intill min kropp medan jag nöjt stängde ögonen och andades in hennes underbara doft.

”That chocolate was amazing, princess.” berömde jag henne även om mitt ansikte nu kändes helt rött och svettigt.

Blodet pumpade runt och det kändes som att jag hade högre feber än vad som var möjligt.

”Glad you liked it.” sa Elorah mjukt och lutade sitt huvud mot min axel.

Jag sträckte försiktigt på mig, sökte efter hennes ansikte och längtade efter att få kyssa hennes läppar. Att en längtan efter något kunde vara så stort även om jag bara för någon minut sedan hade fått känna dem pressade mot mina var sjukt. Ändå så kunde jag inte få det att försvinna.

Mina läppar träffade hennes kind och gav ifrån mig en lätt, försiktigt puss som fick hennes hudton att ändras till svagt rosa. Ett fnitter lämnade hennes kropp, fick henne att rodna ännu mer och flytta på sig så att hon satt öga mot öga med mig.

Vi var så nära varandra att jag kunde känna hennes andedräkt, att jag kunde slicka på hennes näsa, att jag kunde kyssa henne genom att bra sträcka mig fram en centimeter.

Jag tog sedan den lilla biten fram som krävdes och fick känna på de läppar som fyllt min kropp med längtan. Hon kysste mig passionerat tillbaka och fick mig att sluta ögonen och njuta av den stund jag befann mig i.

Det var då det slog mig.

”Come with me to Ireland.” utbrast jag mellan kyssarna medan jag kände hur leendet på mina läppar okontrollerbart började växa.

Elorah slutade omedelbart att kyssa mig och lutade sig istället en bit bakåt. Rynkan i hennes panna fördubblades och man kunde se hur förvirrad hon kände sig.

”W-what?” stammade hon frågandes och tittade in i mina ögon.

Det var som att hon sökte efter svar, för hon tittade in i mina ögon så djupt att ögonkontakten var omöjlig att bryta. Jag placerade med ett skratt mina händer på hennes axlar, lät den andra glida upp mot hennes kind och försiktigt smeka den.

”During the holiday next week, come with me to Ireland.” uppmanade jag exalterat.

Även fast orden hade lämnat min mun och åkt vidare till hennes öron så verkade hon inte uppfatta vad jag precis sagt. Hon satt kvar precis som innan, stirrandes in i mina ögon med vidöppen mun.

Men plötsligt gick det upp för henne. Hennes läppar sprack upp i ett brett leende som fick hennes ögon att nästan försvinna och hennes huvud att exalterat skakas.

Sekunden senare hade hon pressat sina läppar mot mina, slängt armarna runt min hals och kysst mig som att hon aldrig mer skulle få se mig.

---

Men voilá! Två kapitel på två dagar? Awesome. 

Haha!

Uhm.... ja. Vad mer har jag att säga? 

 Just det! Någon önskade mer drama, och kom igen! Ni känner väl mig bättre än så? Jag är ju värsta dramaqueen. Här blir man inte utan drama, inte! Haha. :)

 

Kom gärna med åsikter! Ni vet hur himla mycket jag uppskattar det. Ris som ros, snälla försök ta er tid och berätta. Hade gjort min kväll. :) x

KOMMENTERA!