Part 64. Watch me
FÖRFATTARENS PERSPEKTIV
En vecka senare hade Jamie och Harry äntligen vågat ta steget och smått börjat visa sig tillsammans bland folk. Denna gång var deras händer intrasslade i varandras och kärleksfulla blicka utbyttes då kyssar lämnade deras läppar. Pressen hade snabbt letat upp information om den flicka som innan setts tillsammans med den populära pojken i bandet och snart stod det klart i allas ögon vem flickan var. Fansen hade trott att det bara skulle vara för några dagar och att Harry snart skulle glömma henne, men ingen förstod den kärlek han hade till den blonda flickan som stulit hans hjärta. Ingen förstod heller smärtan och oro som befann sig inuti Jamie, även om hon då och då lyckats gömma den och leva i nuet. Hon var rädd att hon skulle bli tvungen att lämna honom och orsaka värk i hans bröst, men var allt för rädd av att tankarna skulle bli sanna för att fundera på. Hon ville stöta undan dem då hon i alla fall försökt få bort den pojke som envist sig att komma tillbaka och hoppades helt enkelt på att det fel som fanns i henne inom en snar framtid skulle förändras och förstöras.
Jamie tog några lätta steg ut genom den stora glasporten då hennes mobil plötsligt började pipa. Mörka glasögon prydde hennes nu chockade ögon och gjorde allt i sin makt för att skydda henne från de strålkastare som riktas mot hennes nu uppsatta position. Pressen var alltid ute efter den nya flickan som sades vara Harry Styles flickvän och var inte rädda att tränga sig på hennes privatliv för att fånga en bild på henne då hon gett sig ut på egen hand.
Med en suck lämnade Jamie de negativa tankarna om fotografer bakom sig när hon lätt drog upp mobilen ur handväskan och vandrade sin väg genom blixtarna. Ljus från både höger och vänster lyste upp hennes kropp och skrikande frågor om hennes relation med den rika mannen kördes upp i hennes öron. Blixtarna från alla de olika kamerorna fick ljuset på iPhonens mörka skärm att skumt belastas och reflektioner gjorde det omöjligt för Jamie att se.
Desperat av egentid pressade hon sig förbi den stora folkmassan och ropade till sig en taxi som tvärt stannade framför henne. Snabbt tog hon sig in i den, nöjd över att hon lyckats finna en så fort, och försökte få upp det meddelande som innan ramlat in i hennes inkorg.
“Hollywood Boulevard, please”, bad Jamie chauffören då hon drog av sig de mörkbelagda solglasögonen.
Det ljus som ersatte hennes ögon fick chocken att inta henne tillsammans med den tystnad som nu befann sig i bilen. Jamie pustade lätt ut då hon undankommit ännu en flock med fotografer och lugnet fyllt hennes huvud; fått henne att stå ut med ännu en attack.
From: Baby - 17:12
Message: Meet me on South Figueroa Street asap. I miss you, sweetcheeks. Can’t wait to see you. X
Lätt förvirrad över pojkens plötsliga byte på mötesplats rynkade Jamie sina ögonbryn och blickade upp från den starkt lysande skärmen.
“Changed plans”, konstaterade Jamie när hon sekunden senare mötte den äldre chaufförens blick i backspegeln. Hans ögon var fyllda med omsorg och vänlighet, något som fick Jamie att lätt le då han försiktigt log mot henne. “Can you please drive me to South Figueroa Street?”
En nickning avfyrades tillsammans med ett leende från mannen innan han lätt bröt deras ögonkontakt och föll tillbaka i fokus på vägen.
“As you wish, Miss”
Jag klev ur den gulfärgade taxin då mannen berättat om vår ankomst. Tacksamt hade jag gett honom de dollar som krävdes tillsammans med ett leende innan jag återigen klätt på mig de svarta solglasögonen och klivit ut i folkmassan. Människor vandrade överallt på gatan, klädda i färgglada tröjor och med skrik ramlandes ur deras munnar.
Förvirrat kunde jag känna hur en rynka uppstod och irriterade mitt huvud med värk då jag granskade folket framför mig, men bestämde mig för att inte lägga ner allt för många tankar om det och istället försöka hitta Harry. Lätt höjde jag min blick och vandrade några steg framåt; sökte efter en pojke som förmodligen skulle vara klädd på ett annat sätt än den stora flocken.
Jag försökte söka efter den långa gestalten då män pressade sig förbi och försökte nå ingången längre fram på gatan. Mina ögon skuggade lätt den syn som befann sig framför mig och funderade tveksamt över den stora arenan jag befann mig framför. Jag undrade vad Harry hade tänkt sig när han bad mig att möta upp honom där, men hann inte tänka mycket mer innan en enkelt knackning uppstod på min axel.
Fundersamt vände jag mig om och bemöttes i en mjuk omfamning, något jag inte klarat av att hantera och reda upp av den plötsliga kontakten. Hans välkända doft steg till mitt ansikte och fick mig att stänga ögonen för att njuta av den underbara doft och hans närhet. Jag drog mig sedan försiktigt bort mot honom, men stannade någon centimeter ifrån så att hans panna kunde snudda emot min.
Ett leende var placerat på hans läppar då han tittade in i mina ögon med den mossgröna, fantastiska blicken. Hans glädje smittade av sig på mig och fick mig att generat fnittra till då han lutade sig in mot mig och drog in mig i en romantisk kyss. Roat kysste jag honom tillbaka och lät mig själv uppslukas av hans otroliga kärlek och underbara kyss innan han drog sig bort från mig och istället snappade åt sig min hand.
“Hello beautiful”, hälsade han då hans fingrar flätades samman med mina. “Are you ready to go inside?”
Smått förvirrad av hans anvisningar och påstående blickade jag upp på honom, något som verkade ses ytterst hysteriskt då han ruskade sitt huvud och skrattade åt mitt ansiktsuttryck.
“I don’t really understand”, sa jag som om jag inte hört hans roade skratt. “What are we going to do?”
En omtänksam kyss placerades på min hjässa i samband med hans ruskande huvud. Vi började gå i takt med den stora folkmassan och följde de människor som hänvisade oss längre in i arenan.
“Babe, this is a stadium”, informerade Harry och sneglade ned på mig.
“No shit”, mumlade jag och himlade mina ögon.
Ett flin uppstod på Harrys läppar då jag yttrat mina ord, men försvann smått ur min syn då han vände bort huvudet för att granska alla ingångar som det fanns tillgång till.
“And we are, even though I know that you’re not really into sport, here to watch a basketball match”, fortsatte han.
Jag tittade upp på honom, men kunde inte hindra mig själv från att le då de vackra tänderna visades i hans ärliga smil. Jag nickade sedan mitt huvud och klämde ihop mina läppar då jag såg på hans fantastiska ansikte i profil.
“Sounds like fun”, konstaterade jag, något som fick Harrys ansikte att hastigt vändas mot min av ren reaktionsförmåga.
Jag skrattade åt honom och ruskade lätt mitt huvud innan jag tog ett stadigare grepp om hans stora hand och drog oss närmare ingången.
“Don’t look so suprised, you dork! I can like sports as much as you can”
Ett par ögonbryn lyftes då han hört mina ord, men lyckades inte få bort det redan placerade leendet på hans läppar.
“I doubt that”, hetsade han med ett flin och blinkade ner mot mig.
Tävlingslystert tittade jag upp på honom med ett leende och mötte de gröna ögonen som strålade av ro och lycka. Glimtar av lekfullhet tändes i hans ögonglober och fick mig att hastigt ställa mig på tå för att kyssa hans förvånade läppar, men sedan trycka mig bort från honom. Min blick lämnade aldrig hans, samma sak med våra sammankopplade händer, även om jag gick någon ynka meter framför honom och flinade åt vår konversation.
“Oh yeah? Watch me”
