2014-02-15 / 00:00:00 Kategori: Forbidden Love

Part 39. Won’t leave her


“Are you ready?”

Hans kraftiga, mjuka hand fick all luft mellan våra händer att pressas ur när han drog min hud tätare mot hans. Osäkert nickade jag mitt huvud samtidigt som hjärtat i mitt bröst hårt pumpade och fick mitt huvud att förvirrat snurra. Oroligheter om första intrycket vandrade omkring i mina tankar och gjorde mig illamående. Vad skulle jag göra ifall hon inte gillade mig?

“Yes”, ljög jag nervöst och slickade desperat mina torra läppar och försökte få bort alla de dåliga tankarna och känslorna inom mig.

Harry nickade lätt sitt huvud åt mitt svar och lutade sig framåt. Han harklade sig högljutt i ett försök att rena sin strupe samtidigt som han pressade sitt finger mot den lilla knappen framför honom. Ljudet av klingande fyllde min hörsel när mina ögon granskade honom medan han böjde sig bakåt mot mig igen.

“Oh, and Jamie?”

Hans roade röst for igenom mitt huvud och fick mig att lätt humma som svar. Utrymmet mellan våra händer minskade återigen.

“I love you too”

Stumt vände jag huvudet mot hans riktning och kände hur chocken intog min kropp. Jag kunde känna hur min mun öppnades av förvåning samtidigt som jag stirrade på honom. Hans vackra läppar var klädda i ett lekfullt leende samtidigt som ett lågt skratt fick hans bröstkorg att bullra. Innan jag ens fått chansen att svara öppnades dörren in till lägenheten och fick mig att vakna upp till verkligheten. Jag kunde känna hur en varm känsla uppstod i mitt bröst och hur ett leende vandrade upp över mitt ansikte. Mer hann jag inte tänka innan jag omfamnades i en mjuk kram av Harrys syster och hennes varma ord och komplimanger hördes genom mitt huvud.


“So, Jamie. How come you moved here instead of living with your mother?”
Frågan fick mig att hoppa till och mina ögon att förvånat vidgas. Mitt ansikte var till chock och min talförmåga var ännu en gång som bortrövad. Jag kunde känna hur min kropp stelt trycktes närmare Harrys och hur hans vilande hand på mitt lår beskyddande tog ett stadigare tag.
“I... Eh... Uhm”, stammade jag förtvivlat i hopp om att jag skulle återfå förmågan om att tala rent samtidigt som mitt huvud patetiskt skakade.
“Let’s just say that things became a bit... complicated”, hoppade Harry hastigt in i ett försök att rädda situationen.
Han skrattade generat och tittade lugnt på Gemma innan han vände blicken mot mig med ett leende.
“But it’s good here as well, right baby?”
Jag blev generad av tanken att vi faktiskt kunde visa oss som ett par framför någon och att det inte skulle orsaka några problem. Jag kunde känna mina kinder hetta under tiden då Harrys ögon utforskade mitt ansikte och hans leende växte större. Värmen exploderade i mitt ansikte och jag försökte kämpande få bort den hetta som försökte hålla sig kvar inom mig samtidigt som jag ryckte på axlarna och försökte spela seriöst.
“It’s okay, I guess”, skojade jag allvarligt och gestikulerade oberört med min hand om mina tankar. 
Okay?”, upprepade Harry oförstående och lade sin misstrogna blick i min. Hans ögonbryn höjdes i samband med att hans huvud allvarligt skakades.
“Yeah, you know, there’s a creepy guy who’s hanging around here. He always manage to find me and stalk me wherever I go”, berättade jag skeptiskt och fnös direkt efter att jag hade fullföjt mina ord.
Ett leende försökte tappert leta sig upp på mina läppar när jag såg Harrys ögon mörkna, men jag tryckte återigen ner det och behöll min mask på.
“Is that so?”
Jag nickade allvarligt.
“I don’t know what his deal is. I mean, he seems like a total butthead”, sa jag med en hopplös tonfall innan jag himlade med mina ögon och tittade menande på Gemma. 

“You’re so mean”, beklagade Harry sig med djupa ögon och skakande huvud.

Jag skrattade roat åt honom, klappade honom lätt på låret och lät mina ögon segla in i hans.

“I know you love me”

“You know I do”, viskade han tyst tillbaka.

Hans ögon träffade mina och glimrandet i hans blick fick mig att bli knäsvag. Varje centimeter av min kropp rös till av hans bara blick och fick håret vid min nacke att upphetsat resa sig. Hans huvud lutades sedan framåt medan hans ögon avslappnat stängdes. Jag gjorde likadant och lät sedan hans mjuka läppar försiktigt tryckas mot mina i en romantisk kyss. Den varade inte länge och vi fördjupade inte den, men bara känslan av att ha honom i min närhet fick fjärilarna i min mage att flyga.

“You’re so cute”, hörde jag Gemma djupt sucka samtidigt som vi avlägsnade oss från varandra.

Generat höll jag blicken i backen då jag inte kände mig alls beredd eller säker på hennes komplimang.

“I’m going to put these dishes away. It’ll only take a minute”, sa Gemma med ett leende samtidigt som hon plockade ihop alla tallrikar.

“I’ll help you”, erbjöd Harry sig genast och reste sig upp för soffan. Jag kunde se ångern i hans ögon när han lät klamrade fast sina händer vid låren och drog bak blicken på mig.

“Will you be okay?”, frågade han oroligt och bet lätt i sin läpp. Ett skratt for ur mina läppar och jag tittade på honom. Han var för gullig.

“Yes, of course I will. Come on, go and spend some time with your sister”

Ett leende spred sig hastigt över Harrys vackra ansikte och sopade bort alla spår av bekymmer. Han böjde sig sedan fram och lät hans läppar smeka min kind. Jag fnittrade till när de ljuvliga lockarna kittlade min känsliga hud.

“You know that you’re my favourite girl, right?”, viskade han förföriskt och lät den raspiga rösten fylla mitt huvud. Bara ljudet av honom fick mig att bli varm inombord och hela min kropp att skaka av kärlek.

“And you know that you’re my favorite butthead, right?”

 

Känslan av hennes läppar tryckta mot mina fanns fortfarande kvar på min hud medan jag vandrade min väg bort mot köket. Försiktigt lät jag den rosa, känsliga huden slickas av min tunga, desperat efter att smaken av henne skulle hålla sig kvar så länge som möjligt.

När jag kom in i köket gick jag fram till Gemma, placerade en gömd kyss precis vid hennes högra kindben och tog sedan tag i handduken bredvid henne för att ta hand om de föremål hon skulle skicka vidare mot mig.

“You look really happy together, little brother”, hörde jag henne säga samtidigt som hon räckte mig några koppar från diskhon.

Jag kände hur ett leende smög sig upp på mina läppar och hur ett skratt letade sig ur min mun samtidigt som jag torkade av porslinet.

“We are happy”, bekräftade jag henne seriöst med en enkel nickning.

“And she seems as such a wonderful girl. I can see why you fell for her”

Jag ryckte mina axlar och gav henne ett leende innan jag fortsatte med mitt torkande.

“She’s amazing, and she’s mine. I just don’t want this to end... Not now, not ever”

“I know you don’t”, suckade Gemma sorgset och ruskade sitt huvud. “But they’ll find out, Harry. One way or another, they’ll find out about this”

“I don’t care”, mumlade jag bittert och höll min fokus på det mina händer arbetade med.

Jag kunde känna hur ett moln av känslor for in över mig och fick mig att tappa humöret. Jag vägrade att släppa taget om henne. Det spelade ingen roll hur mycket vi än blev påkomna, jag kunde inte släppa taget om henne nu.

“You should care, Harry”, envisade sig Gemma och sneglade på mig från sidan.

Frustrerat suckade jag och slutade upp med mina rörelser. Jag riktade mitt huvud mot henne och gav henne en trött blick i samband med att jag skakade mitt huvud.

“But I don’t, Gemma. It doesn’t matter what they’ll do, I’ll come for her”, berättade jag allvarligt utan att så lite som bryta vår ögonkontakt. “I won’t leave her”

När min blick hade varit spänd i Gemmas allt för länge kunde jag känna hennes panik komma krypandes, något som fick henne att bryta vår ögonkontakt.

“Have you told her yet?”, bytte hon genast samtals ämne och började återigen diska.

Jag återgick genast till mina sysslor och skakade generat mitt huvud. Jag visste att jag var tvungen att göra det.

“You don’t even have to say it, Gemma. I know that I have to”

Ännu en gång hörde jag Gemma sucka åt min bitterhet och hur hennes blick vändes mot min. Jag ville inte möta den, men jag kunde känna hennes blick bränna från hur långt avstånd som helst. Det var bara att ge upp och låta henne vinna i sådana situationer.

“This is not a game, Harry”, klargjorde hon allvarligt medan hon skakade sitt huvud. “You’re going to break this girl’s heart if you don’t tell her”

Jag sänkte min blick och tittade ner på mina skor; inte medveten om mina egna handlingar och känslor.

“No, I won’t break her heart. I wouldn’t let myself do that”

“Well, you will do it. And do you know what? I don’t think she’ll ever forgive you if you do it, no matter how hard you’ll try”

Med hennes hårda ord vilandes i mina tankar vände jag mig ännu en gång om och stirrade ner i bänken. Pölar från det grumliga vattnet låg utspridda över ytan och fick mig själv att speglas i den glansiga vätskan. I min blick kunde jag inget annat se än en bekymrad pojke som hur mycket han än försökte, inte kunde sluta frukta den hemska känslan som växte i hans bröst. Jag visste att jag behövde göra allt jag kunde för att inte tappa henne, men situationen vi satt i var redan svår som den var och tankarna i mitt huvud fick inte saken att bli lättare.


 
1

Postat av: Matilda

Åhhh dom är så söta! Du skrovet helt otroligt bra!

2014-02-15 @ 23:30:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0