”Can you please tell me one more time why we’re doing this?”
En suck fyllde det dödstysta rummet medan en svag blick utbyttes mot min. Ljudet av hans smått irriterande röst studsade mellan väggarna och fick eko att uppstå, något som fick mig att smått le och vilja skrika ut ord och meningar som senare skulle möta mig ännu en gång.
“I’ve already told you”, konstaterade Harry då han skakade sitt ovanligt tystlåtna huvud.
Lockar flög omkring på hans huvud och fick hans utseende att bli ännu mer charmigt, även om jag inte ens visste om det var möjligt. Oberört ryckte han på sina axlar medan ord lämnade hans hjärtformade läppar och penseln gjorde avtryck mot den ljusa väggen.
“If there’s a thing that I need to be done, and I can do it by myself, I’ll. I don’t have to hire someone to do it for me just because I have the money. If it’s simple and I actually have the time to do it, then it’s just kind of obvious that I’m going to. No famous thing will ever change that”
Förvånat tittade jag över på honom då jag för en kort sekund slutade måla. Jag upphörde alla mina rörelser för att titta på honom medan ett litet, stolt leende placerades ut över mina läppar.
“You’re really trying to keep your feet on the ground, aren’t you?”
Ännu en axelryckning avfyrades från Harry när han drog ett sista drag med penseln, sedan blickade han kort över på mig med ett likadant leende på läpparna.
“You’re the one who keeps me there, though”
Ett skratt föll ut från mina läppar då han avslöjade de romantiska orden; fick mig att generat vika mitt huvud samtidigt som det ruskades av tanken. Mina fötter höll mig uppe på den korta stegen vars arbete var att föra mig högre upp medan Harry placerats på golvet bredvid mig.
I ögonvrån granskade jag honom när han försiktigt skakade sitt huvud åt mitt protesterande och vandrade sin väg närmare mig.
“Don’t you try to deny it, Jamie. It’s all true”
Hans förföriska viskningar fördes allt närmare mig då han förflyttade sig över golvet; lät hans fötter glida över papperna och hans händer att omfamna min kropp. Generat undvek jag hans ögonkontakt och placerade mina armar runt hans hals; vilade min panna mot hans och slöt mina ögon. Ett leende letade sig upp på mina läppar då jag av glädje ruskade mitt huvud, inte i tro om att hans kärlek någonsin skulle kunna ta hand om mig på det sättet som den gjorde.
En lätt kyss placerades på mina läppar av ren kärlek och blev nyckeln till min ständiga lust efter mer. Jag stod dock undan från mina behov och lutade återigen min panna mot hans, denna gång med öppna ögon.
“Do you want to spend the night?”
Lätt nickade jag utan någon som helst förmåga till att tala då han tagit mig med storm. Det mossgröna ögon tittade rakt in i mig och fick en helt ny värld att öppnas, något som både skrämde och fascinerade mig. Det skrämde mig lite att hans effekt på mig var såpass stor som den var.
“Good”, viskade Harry med sin raspiga, förföriska röst. “Because if not, I wouldn’t be able to do this”
Jag kände plötsligt något kletigt dras längs min kind; orsaka spår av förvirring som lade sig över min panna och glimtar av förvåning drogs längs min iris. Min mun öppnades till ett förvånat o så snart jag insåg vad han gjort medan ljud av lekfullt skratt klingade i mina öron.
Automatiskt åkte min hand upp till kinden för att känna på det utsatta området, precis som att jag behövde en bekräftelse, sedan ruskade jag långsamt mitt huvud medan mina smalnade ögon spände sig i Harrys.
“Oh no, you didn’t”
“I did”, bekräftade Harry roat.
I ett försök till att spela irriterad böjde jag mig ned och gömde mitt ansikte och föremålen bakom mig med hjälp av min kropp, allt för att få Harry att falla i min fälla. Då han på något sätt fått min avbackning att bli riktad mot honom som om han gjort något fel, ruskade han hastigt sitt huvud medan ursäktande ord föll bort från hans läppar. Meningar ramlade ur hans strupe medan jag med ett lömskt flin stoppade ned min hand i den stora, djupa målafärgsburken och ignorerade hans förlåtelser.
“Babe, I’m sorry, I didn’t mean to ma-”
Med en väldig fart vände jag mig om medan jag ställde mig upp, något som orsakade flygande för den färg som befann sig i min hand. Vit färg spred sig över hans enkla tröja och nakna armar; fick fläckar att senare bilda små cirklar som skapade ett lekfullt mönster längs hans mjuka hud.
På samma sätt som mina ögon innan gjort smalnade hans av medan munnen på hans ansikte bildade ett tunt, rakt sträck utan några som helst tecken på känslor.
“A little bit grumpy, aren’t you, Mr. Styles?”, flinade jag roat, nöjd över den prestation jag nyss åstadkommit.
Vackra lockar flög fritt omkring på hans huvud då hans skakade sitt huvud åt mina ord, precis som att han protesterade mot det jag just sagt.
“You’re going to regret that one, Johnson”
Den hotfulla, men samtidigt så lekfulla, rösten fyllde min hörsel och fick gåshud att spridas över hela min kropp. Ett flickaktigt skrik lämnade mina läppar då en kall känsla återigen föll över min kropp och avslöjade de rörelser Harry just gjort. I ett försök att fly från hans onda dåd hoppade jag ned från stegen samtidigt som skratt föll ur min strupe, men hann inte långt innan de långa, smala benen till den vackra gestalten hördes bakom mig och jagade mig runt om på golvet.
Jag gjorde återigen ett försök att ta upp en näve med färg, men misslyckades då min hand kom i kontakt med burkens yttre och ostabila handlingar cirkulerade in i mina tankar. Burken tippade på kanten av bordet och skakades av min beröring, något som senare orsakade fall mot det papprade, skyddade golvet.
Vit sörja flög ut över ytan i samma sekund som Harry kom springandes efter mig och förvåning sköljdes över hans ögon. De växte till sin storlek i samband med att hans fötter träffade den hala ytan och flög över golvet. Armar svingade runt i luften i desperat hjälp av balans och hans mun blev vid öppen, sedan hann jag inte uppfatta mer innan en lång gestalt kom flygandes över golvet och kolliderade mot min kropp.
Stön blandat med skratt föll ur bådas munnar då vår krasch tog sitt fall mot golvet och Harrys kropp dödsdömt låg tryckt ovanför mig. Jag kunde inte förmå mig själv att sluta fnittra då han utmattad låg ovanpå mig, något som fick honom att instämma i det flickaktiga agerandet och ruska sitt huvud till försvar när han tittade upp på mig.
Plötsligt slutade både hans och mitt skratt flöda genom luften och allvar lades över atmosfären. Harrys stora, försiktiga händer letade sig snart upp till mitt ansikte där han ömsint sopade bort störande hårstrån bakom mitt öra medan våra ögon spänt var fängslade i varandra. Han böjde sig sekunden senare ned och lät de mjuka läpparna jag älskade så borstas mot mina.
Jag slöt återigen mina ögon och njöt av situationen samtidigt som jag kysste honom tillbaks och log mot hans läppar.
Kyssen fördjupades och Harry förflyttade sig själv till en skönare position medan hans ena hand höll ett stadigt, kontrollerande grepp runt mitt ena höftben. Min kropp fylldes snart med lust av att ha honom och mina desperata handlingar fick honom att nöjt flina mot mina läppar, men även gå steget längre och visa att han ville detsamma.
Mina darrande händer vandrade sin väg ner från hans bröst och vidare mot byxlinjen medan vi fortsatte vårt kyssande. Vi lämnade inte kvar fria ytor på varandras läppar, utan tog nytta av varje centimeter vi hade medan jag jobbade mig ned för att knäppa upp Harrys byxor. Då jag någon sekund senare fått ned både låset och lossat upp knappen upphörde Harrys rörelser för en kort stund och han tittade förföriskt in i mina ögon med ett snett leende på läpparna.
Glimten befann sig i hans ögon och den ljusa, lockande färgen i hans ögon utstrålade lycka.
“Let’s finish on a little bit more comfortable place, shall we?”
“Well this paint thing didn’t really turn out as I thought it would”
Harrys djupa stämma for igenom min hörsel samtidigt som hans bröstkorg bullrade mot mitt huvud. Smått log jag åt hans kommentar medan det ljuva skrattat forsade genom mina öron och njöt av situationen; hoppades på att den aldrig skulle sluta.
“I don’t really mind staying here, though. This is so much more relaxing than painting”, mumlade jag tyst och slöt mina ögon i komfort.
Desperat av att få känna hans närhet och doft borrade jag in mitt ansikte mot hans hud, precis som om jag trodde att det skulle ge mig mer att leva på.
“Yes, it is. I couldn’t agree more”
Harry lät armen runt min kropp spännas en aning då han yttrade orden i ett försök att dra mig närmare; få känna min nakna hud pressas mot hans ännu lite till. Tystnaden föll över det mörka rummet direkt efter att Harry gett ifrån sig de tysta orden. Hans kropp var fortfarande pressad mot min medan mitt huvud lutades mot hans bröst; lyssnade på de lugnande hjärtslagen som fick mig att slappna av.
Tystnaden hade fått mitt huvud att börja tänka och observera sakerna runt omkring mig då allt jag kunde höra var Harrys djupa andetag. Jag försökte schasa bort de onda tankarna och fokusera på de goda, men tankarna kring sjuhusbesöket trängde sig återigen in mot mitt huvud och tvingade mig själv att må dåligt.
“But I do got one more thing to ask you about”, sa Harry plötsligt.
Hans ord fyllde upp rummet med spänning och fick mig att hastigt öppna mina ögon i oro; undra vad det var han ville fråga mig.
“Yes?”, svarade jag osäkert, men nästan mer som en fråga än ett svar.
“I want you to follow me back home”
Oförståndet syntes klart i mitt ansikte då jag i ren förvirring lyckats bilda en rynka i min panna medan jag stelt rätade på mig lite och ändrade min position mot Harrys varma kropp.
“But Harry, you’re already home...”, försökte jag, fortfarande inte klok var det var pojken ville få fram.
Ett roat skratt for återigen bort från Harrys läppar då jag yttrade mina ord och fick rynkan i min panna att fördjupas ännu mer av hans förlöjling. I ett försök att få mig att lugna ner mig och att få tankar att försvinna ur mitt förvirrade sinne rörde sig hans fingrar lätt över min hud i mjuka rörelser.
“I mean home like my real home. Home to mum and Gemma”
